Fem saker som driver byggkostnaderna

Rapporten visar att byråkrati, offentliga avgifter och långdragna myndighetsprocesser i allt större omfattning driver byggkostnaden. Det riskerar att omöjliggöra många svenskars husdrömmar.

Hela 32 procent av kostnaden för att bygga ett småhus går till avgifter, taxor, mark och myndighetsprocesser – innan grunden ens är gjuten. För en vanlig familj som bygger ett hus för 5,3 miljoner kronor innebär det 1,8 miljoner kronor går till kostnader kopplade till byråkrati och mark. 

Fem kostnadsdrivare bakom skenande byggkostnader

Rapporten identifierar fem områden där byråkratin driver kostnader och som har ökat drastiskt de senaste åren:

• Kommunernas anslutningsavgift för vatten och avlopp till småhus har ökat med 226 procent från 1990 till 2025. Medelkostnaden för VA-anslutning ligger på drygt 196 000 kr kronor och i de dyraste kommunerna kostar det 450 000 kronor. Beräkningar visar dessutom att avgifterna kan komma att fördubblas inom tio år.
• Anslutningsavgifterna till elnätet för ett nytt småhus har ökat med 400 procent mellan 1990 och 2025, från 8 667 kr till 43 300 kr.
• Kostnaderna för detaljplaner och bygglov har ökat med 34 procent på bara tre år mellan 2021 och 2024. I snitt kostar det nu 137 700 kr per bostad. Hela processen, från planbesked till startbesked, kan dessutom ta upp emot fem år.
• Vissa av Lantmäteriets avgifter har ökat med mer än 180 procent mellan 2007 och 2020. Exempelvis kostade en mindre fastighetsreglering 16 780 kr år 2007 medan den år 2020 kostade 47 548 kr. Handläggningstiderna har dessutom mer än fördubblats sedan 2006, med genomsnittliga tider på över ett år. Det är nästan dubbelt så lång handläggningstid som deras finska motsvarighet.
• Markpriserna har ökat med 419 procent från 1998 till 2022 och är ibland lika stor som den faktiska byggkostnaden. Planmonopolet och myndighetsprocesserna har en stor del i detta.

Här kan du läsa hela rapporten.