Hoppa till innehåll

Frågor om entreprenadjuridik

Borde jag säga till om fel i upphandlingen?

Fråga: Vårt bolag har precis deltagit i en offentlig upphandling, men kontraktet tilldelades ett annat bolag. Under anbudstiden upptäckte vi flera fel i upphandlingsdokumenten. Vi valde dock att inte säga något om detta, eftersom vi tänkte att vi istället kan använda oss av felen för att överpröva upphandlingen om vi inte vinner. Borde vi ha sagt något om felen i upphandlingsdokumenten redan under anbudstiden?

Svar: Att inte uppmärksamma upphandlaren på de fel som ni hittar är riskabelt. För att ni ska ha rätt att begära överprövning krävs nämligen att ni kan visa att ni lidit skada eller riskerat att lida skada på grund av det som hänt. Vid den prövningen kommer domstolen titta på om ni har försökt undvika att skada uppkommer. Nyligen kom en dom som klargör att en leverantör som anser att de uppgifter som lämnas i upphandlingsdokumenten är ofullständiga eller otydliga ska försöka undvika att skada uppkommer genom att redan under anbudstiden vända sig till den upphandlande myndigheten och ställa frågor samt begära kompletteringar och förtydliganden. Om leverantören inte gör det är utgångspunkten att denne inte heller får begära överprövning, om det inte finns godtagbara skäl.

Med andra ord ska ni påtala brister i upphandlingsdokumenten redan under anbudstidens gång. Annars kan ni förlora överprövningsmålet på grund av att ni inte visat att ni lidit eller riskerat att lida skada, eftersom ni inte har försökt minimera skadan genom att påtala bristerna.

Konsumententreprenader

Vad kostar tvisten?

Fråga: Jag har en kort fråga. Vad kostar det att få en tvist med en kund avgjord i domstol?

Svar: Att få en tvist avgjord i domstol är förknippat med flera olika kostnader.

Den som stämmer någon måste till en början betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Storleken på avgiften beror på hur stort belopp tvisten handlar om. Om du och kunden tvistar om högst 24 150 kronor (ett halvt prisbasbelopp 2022) kallas det för ett ”förenklat tvistemål” och då är ansökningsavgiften 900 kronor. Om det ni tvistar om överstiger 24 150 kronor är avgiften istället 2 800 kronor.

Den som förlorar tvisten ska i de flesta fall betala både sina egna och den vinnande partens rättegångskostnader. Om du förlorar tvisten ska alltså du normalt sett betala din kunds rättegångskostnader, men om du vinner ska kunden betala dina rättegångskostnader. Det gäller både i vanliga och förenklade tvistemål. I ett förenklat tvistemål begränsas dock ersättningen som den vinnande parten kan få väldigt mycket, särskilt vad gäller kostnader för ombud eftersom tanken är att något ombud inte ska behövas när tvisten gäller ett så lågt belopp.

I vanliga tvistemål är däremot kostnaden för ett juridiskt ombud den absolut största kostnaden och den blir större ju mer komplicerad och långdragen tvisten är. Det är inte ovanligt att det handlar om flera hundratusen kronor. Därutöver tillkommer diverse andra kostnader såsom resor till och från domstolen och eventuell kostnad för bevisning.

Om din kund är en privatperson är en prövning i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ett alternativ istället för en domstolsprocess. Det kostar inget att få ett ärende prövat i ARN, men det är bara privatpersonen som kan begära prövning där.

Om du överväger att ta en tvist till domstol bör du bedöma motpartens betalningsförmåga, för om den inte har några medel att betala med om du vinner är processen bara en dyr historia. Du bör också tänka på att det riskerar att bli mycket dyrt om du förlorar. Därför är det klokt att alltid undersöka möjligheten att få ersättning genom rättsskydd i din företagsförsäkring innan du tar tvisten vidare.

Slutligen kan man säga att pengarna är en sak, men en domstolsprocess kostar också mycket i tid och energi oavsett om du får rätt eller inte. Det bästa brukar vara att, så långt det är möjligt, lämna juristerna hemma och försöka komma fram till en lösning i samförstånd som båda parter kan leva med.

Vågar jag installera material som kunden själv har köpt?

FRÅGA: Jag arbetar för en privatperson och har fått frågan om jag kan installera produkter som kunden köpt på egen hand. Vilket ansvar har jag i så fall för produkterna?

SVAR: Rent allmänt gäller att om ni inte avtalat om annat så har du inget ansvar för fel i material som kunden tillhandahåller. Om kunden i en butik eller på nätet köpt material som är bristfälligt får kunden vända sig till butiken eller webbshopen för att reklamera det.

Som installatör har du dock enligt konsumenttjänstlagen en skyldighet att samråda med privatpersonen och avråda kunden från att installera produkter om du vet att det kan vara förenat med risker, strida mot branschregler eller på annat sätt vara olämpligt att installera dem. En avrådan ska i så fall vara skriftlig och tydligt ange varför det är olämpligt att installera materialet.

Privatpersoner är ofta inte medvetna om att installatörens ansvar stannar vid det arbete och det material som installatören tillhandahåller. Det förekommer därför att privatpersoner vänder sig mot installatören även vid fel på det material som privatpersonen själv har köpt. I sådana lägen är du som installatör inte skyldig att felavhjälpa. Skulle du ändå vilja hjälpa kunden är det viktigt att klargöra att avhjälpandet kommer ske på kundens bekostnad och att du klargör det innan arbetet påbörjas.

Får jag hålla på handlingarna?

Fråga: Vi håller just nu på med en omfattande ombyggnation i en villa för en privatperson. Vi har avtalat om ett fast pris med kunden, men han har inte betalat den senaste fakturan. Vi börjar bli klara med arbetet men skulle vilja vänta med att lämna över våra egenkontroller, som vi har avtalat med kunden om att han ska få, tills han har betalat. Har vi rätt att göra det?

Svar: Som huvudregel ska allt arbete vara utfört innan du har rätt till betalning om din kund är konsument, i det inbegrips att lämna över de egenkontroller du har avtalat om med kunden eftersom de då blir en del av ditt arbete, din prestation. Du kan dock avtala med kunden om att du har rätt till delbetalningar och då gäller att allt arbete som du fakturerar för ska vara utfört, såvida ni inte har avtalat om förskottsbetalning.

Svaret på din fråga beror därför på huruvida du avtalat om rätt till delbetalning eller inte och det framgår inte av din fråga. Men har du inte gjort det så är svaret nej, eftersom ditt arbete då måste vara helt färdigställt innan du har rätt att kräva betalning. Har ni inte avtalat om det men kunden ändå betalat flera delfakturor tidigare så skulle man möjligtvis kunna argumentera för att ett partsbruk utvecklats och att kunden därmed är skyldig att betala även denna delfaktura.

Har du däremot avtalat med kunden om rätt till delbetalningar har du rätt att hålla på egenkontrollerna till dess att kunden betalar. Du har i sådant fall även rätt att avbryta resterande arbeten som ett påtryckningsmedel för att erhålla betalning, så länge det inte kan orsaka allvarlig skada för kunden. När kunden betalar blir ni dock skyldiga att fortsätta arbetet så snart som möjligt.

Det är alltså viktigt ur många aspekter att avtala om rätten till delbetalningar när du har en konsument som kund.

Jag vill återkalla min offert – får jag det?

Fråga: Jag har för några veckor sedan lämnat en offert med fastpris. Eftersom materialpriserna har ökat på sistone vill jag föreslå ett nytt pris och meddela beställaren att min offert inte längre gäller. Kan jag återkalla offerten? Är det tillåtet?

Svar: Har du lämnat ett skriftligt anbud (en offert) är du bunden av anbudet under viss tid. Denna tid brukar kallas för ”acceptfrist”.

Har du i anbudet exempelvis angett att anbudet är giltigt i två månader så kan inte anbudet återkallas under den angivna tiden. Om ingen särskild tid har angetts i anbudet så gäller acceptfristen under skälig tid. Vad som är skälig tid får avgöras med hänsyn till hur lång tid en mottagare normalt behöver för att fundera, analysera och bestämma sig vid anbud av liknande typ. Skälig tid borde i de flesta fall motsvara några veckor.

Om mottagaren av anbudet tackar ja till ditt anbud under acceptfristen så uppkommer ett juridiskt bindande avtal. Om mottagaren av anbudet däremot tackar ja till ditt anbud efter att acceptfristen löpt ut uppkommer inte något bindande avtal. I det senare fallet bör du meddela mottagaren att acceptfristen löpt ut och klargöra att avtal inte uppkommit.

Skulle beställaren tacka ja till anbudet men samtidigt föreslå ett tillägg eller en ändring i förhållande till vad du tidigare föreslagit så uppkommer inget bindande avtal. Du är då inte längre bunden av ditt anbud och du har då istället rätt att tacka ja eller nej till beställarens nya förslag.

Det framgår inte av din fråga hur lång acceptfristen är i ditt fall. Om acceptfristen har löpt ut är det fritt fram att komma med ett nytt anbud till beställaren, men om acceptfristen inte har löpt ut är utgångspunkten tyvärr att du är bunden av ditt anbud och inte kan återkalla det.

Har kunden inte godkänt fakturan genom att betala en del?

Fråga: Jag har slutfakturerat för ett arbete hos en privatperson, men eftersom jag och kunden är oense om huruvida moms ingick i det avtalade priset har han endast betalat det fakturerade priset exklusive moms. Men genom att betala en del har han väl godkänt hela fakturan?

Svar: Nej, genom att betala den del av fakturan som ni båda är överens om gör din kund rätt i den här situationen. Det är en vanlig missuppfattning att tro att man godkänner allt som står i fakturan genom att betala den och därför är det ofta ett problem att kunder felaktigt håller inne med mer betalning än vad de har rätt till. En faktura är en ensidig handling och de villkor som uppges där blir som huvudregel inte avtalsinnehåll om inte kunden uttryckligen godtagit dem. De betalningsvillkor som du vill göra gällande mot kunder och då främst privatpersoner är det viktigt att du tar med i er offert eller annan handling som bekräftas av kunden.

Har du uppgett ett pris utan att tydligt upplysa kunden om att moms tillkommer på priset är det väldigt svårt att få rätt till ytterligare betalning. En konsument har alltid rätt att räkna med att prisuppgifter anges inklusive moms, det framgår av lag. Så om du inte kan visa att du uppgett ditt pris inklusive moms eller att du på ett tillräckligt tydligt sätt informerat om att moms tillkommer, till exempel i en skriftlig offert, ett sms eller genom ett vittne så kommer din kund tyvärr få rätt i den frågan också.

Kan vi justera priset när vår kund är en privatperson?

Fråga: För en månad sen ingick vi ett skriftligt avtal med en privatperson om att göra renoveringsarbeten i hans bostad för ett fast pris på 40 000 kronor. Arbetena ska påbörjas nästa vecka. Nu har priset på det material vi behöver ökat ordentligt och vi hade ingen reservation för det i avtalet. Kan vi justera priset?

Svar: Eftersom er kund är en privatperson är det Konsumenttjänstlagen som gäller. I den lagen framgår att om ni har avtalat ett pris gäller det. Det finns tyvärr väldigt små möjligheter för er att få mer betalt än 40 000 kronor i detta fall, trots att det inte beror på er att materialpriserna ökat.

Om kostnaderna ökar på grund av något som beror på kunden finns en bestämmelse som ger rätt till att göra ett pristillägg. Det skulle till exempel kunna bli aktuellt om arbetena inte kan komma igång i den tid som avtalats eftersom kunden på något vis försenar starten, och under den fördröjningen har materialpriserna ökat. Men inte ens i ett sådant läge är det helt givet att priset kan justeras.

När ni väl hamnat i den situationen som ni beskriver i frågan är det alltså väldigt svårt att göra något åt den. Inför framtida uppdrag finns det dock några förebyggande åtgärder som skulle kunna vara möjliga att ta till för att minska era risker. En sådan är, som ni själva är inne på, att ta in en reservation rörande ökade materialpriser i avtalet.

Ett annat alternativ är att avtala om att antingen hela tjänsten eller den delen av tjänsten som avser leverans av material ska ersättas på löpande räkning. Då har ni rätt till ersättning för er faktiska kostnad för materialet, plus ett procentuellt påslag som ni också får avtala om.

Det kan vara svårt att veta vad som är bäst att göra i den här situationen. Ta därför gärna kontakt med någon av Installatörsföretagens entreprenadjurister så kan ni få hjälp med en mer utförligt bedömning av just ert fall

Har kunden rätt att avbeställa allt arbete?

Fråga: Jag har skrivit ett avtal med en kund om rätt omfattande renoveringsarbeten i hennes bostadsrätt. Men nu, dagen innan vi ska dra igång arbetet, ringer hon och avbeställer alltihop utan orsak! Kan hon göra det och har jag inte rätt till någon ersättning alls då? Jag har redan köpt in material som vi skulle använda och har fått tacka nej till andra kunder för att hinna med hennes arbeten.

Svar: Jag utgår från att din kund hade beställt arbetet i form av privatperson och då blir konsumenttjänstlagen tillämplig här. Enligt denna lag har kunden rätt att avbeställa arbetet utan orsak, men blir ersättningsskyldig till viss del i de flesta fall.

För det första har du rätt till ersättning för det arbete som redan utförts. Jag förstår det som att du inte startat arbetet hemma hos kunden men har planerat och gjort inköp. För den tid du lagt ner speciellt för det aktuella uppdraget har du rätt till full ersättning. Detta gäller även om du t.ex. lagt ner tid på projektering och liknande. Ersättningen ska motsvara det pris som du hade tagit om beställningen endast hade avsett det du nu utfört, inklusive vinst.

Kan du inte returnera materialet eller använda det till en annan kund har du rätt till full ersättning även för detta och köpet ska då fullföljas. Kan du sälja det vidare eller returnera det, men till en lägre kostnad har du rätt till mellanskillnaden. Du ska inte göra en förlustaffär på materialet, men har inte rätt till vinst på detta.

Du ska inte heller göra en förlust i övrigt. Kan du inte omplacera de medarbetare som skulle utfört arbetet och inte heller påbörja några andra arbeten har du rätt till den uteblivna vinsten för det arbete som du fått tacka nej till. Du har inte rätt till utebliven vinst för det avbeställda arbetet. Men du är skyldiga att begränsa din förlust och i detta ligger att du därför behöver försöka skaffa ersättningsuppdrag, så detta gäller endast i den mån det inte är möjligt. Det ligger också en begränsning i att ersättningen för den uteblivna vinsten inte får överstiga den förlust du gör i och med avbeställningen, t.ex. om uppdraget du tackat nej till skulle varit mer lönsamt.

Hur sent kan kunden reklamera ett fel?

Fråga: Vi har utfört renovering i en villa åt en privatperson. Renoveringen färdigställdes för sex år sedan. Idag hörde kunden av sig och menade att det finns ett fel. Kan kunden verkligen komma dragandes med ett fel efter så lång tid? Jag trodde garantitiden redan hade gått ut.

Svar: Ja, kunden kan komma dragandes med ett fel sex år efter färdigställandet. Enligt konsumenttjänstlagen har du felansvar i tio år från färdigställandet för arbete på fasta saker.

Du har alltså ett tioårigt felansvar. Men för att reklamationen ska vara i tid krävs också att kunden reklamerar i skälig tid från det att kunden märkt eller borde ha märkt felet. En reklamation som sker inom två månader efter det att kunden märkt felet är alltid i rätt tid. Har kunden missat det så är reklamationen för sen.

Du skriver att du trodde garantitiden hade gått ut. Garantitid finns endast om du och kunden kommit överens om det. Har du inte lämnat garantitid så finns ingen garantitid, utan enbart det tioåriga felansvaret enlig konsumenttjänstlagen. Och även om du lämnat garanti så kan garantin aldrig minska eller ta bort det tioåriga felansvaret, det tioåriga felansvaret är en tvingande miniminivå. Så även om du har lämnat garanti och garantitiden har gått ut ansvarar du ändå för fel inom den tioåriga ansvarstiden.

Och slutligen. För att du ska vara ansvarig för det som kunden menar är fel räcker förstås inte enbart med att kunden hör av sig i tid. För att du ska vara ansvarig krävs att det som kunden menar är fel verkligen är ett fel. För att veta om du ansvarar behöver den frågan redas ut.

Har vi inte rätt att delfakturera kunden?

Fråga: Vi är mitt uppe i en omfattande renoveringsentreprenad åt ett par i deras privata villa. Det finns inget skriftligt avtal mellan oss utan vi har muntligen kommit överens om omfattningen av vårt arbete utifrån deras ritningar och vi utför arbetet på löpande räkning. Vi har nu skickat första fakturan men paret hävdar att de inte är skyldiga att betala oss förrän allt arbete är utfört. Har de verkligen rätt i det? Vi kommer inte att vara helt klara förrän om några veckor och vi ligger redan ute med stora kostnader.

Svar: Eftersom ni inte verkar ha avtalat om när betalning ska ske har de tyvärr rätt i det. Konsumenttjänstlagen säger att konsumenten är skyldig att betala först när ni har gjort klart entreprenaden. Detta är ingen tvingande regel utan gäller bara om ni inte avtalat om annat. I detta fall hade ni varit hjälpta av avtalade betalningsvillkor som gett er rätt att delfakturera paret efter vissa tidsintervaller eller utförda delmoment i entreprenaden. Vid denna typ av arbeten råder jag er att använda standardavtalet Hantverkarformuläret -17 som ni enkelt kan ladda ner från Konsumentverkets hemsida. Ni kan även ha som rutin att föra in betalningsvillkoren i era offerter och se till att dessa bekräftas skriftligen av era kunder för att inte hamna i denna situation igen.

Däremot har ni rätt att få betalt direkt efter ert arbete slutförts, så se till att ha fakturan redo. Ni är alltså inte skyldiga att ge kredit. Det är en vanlig missuppfattning att man är skyldig att ge 30 dagars betalningsfrist. Detta beror på att det inte inträder någon påföljd för kunden förrän då, eftersom räntelagen säger att dröjsmålsränta börjar räknas först 30 dagar från det att ni framställt ett betalningskrav. Eftersom era kunder är privatpersoner måste ni dessutom särskilt ange att dröjsmålsränta utgår för det fall de inte betalar för att ha rätt till ränta. Tänk även på att specificera er faktura med vad för arbete som utförts, hur många timmar det tog, timpris samt priser och åtgång på material. Så har ni gjort det bästa av situationen för att få betalt så snart som möjligt.

Kunden vill inte betala våra reskostnader, men vi fakturerar alltid för dessa. Vad gäller?

Fråga: Vårt företag har utfört omfattande renoveringsarbeten åt en konsument på löpande räkning. Vi har kommit överens om ett timpris för arbetet men har inte bestämt något om ersättning för våra resor, vi har haft fem mil enkel väg till kunden. Nu vill kunden inte betala våra reskostnader, men vi fakturerar ju alltid för dessa. Vad gäller?

Svar: När du arbetar mot konsument är det du som har bevisbördan för att du avtalat med kunden om att dina reskostnader ska ersättas. Det låter därför som att det kan bli svårt att få betalt för reskostnaderna i detta fall. Om du inte informerat kunden om att ytterligare kostnader kan tillkomma, som i detta fall i form av reskostnader, kan kunden få uppfattningen att resekostnader innefattas i timpriset och argumentera för det. En konsument kan även hänvisa till prisinformationslagen. Enligt den har du en skyldighet mot konsumenter att lämna korrekt och tydlig information om hur priset beräknas och att särskilt ange om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader.

Trots detta kan du ändå försöka att argumentera för att eftersom inget pris är avtalat för resor så ska kunden betala ett skäligt pris enligt 36 § konsumenttjänstlagen. Du kan också hänvisa till självkostnadsprincipen vid löpande räkning och argumentera för att du ska få ersättning för dina självkostnader för resorna.

Men som huvudregel ska du alltid informera konsumenter om era resekostnader när ni bestämmer priset och se till att de blir en del av ert avtal. Annars riskerar du alltså att inte få betalt för dessa.

Är det vårt fel att lampan har slocknat?

Fråga: För fyra år sedan installerade vi en armatur på en villafasad. Vi utförde arbetet på uppdrag av villaägaren enligt muntligt avtal. Nu har kunden hört av sig till oss för att armaturen inte längre lyser. Kunden menar att vi är ansvariga för det. Får kunden reklamera så sent? Och är vi ansvariga för att armaturen har slocknat?

Svar: I de flesta fall måste en privatperson reklamera en tjänst inom tre år efter att uppdraget avslutades. Men om arbetet har utförts på byggnader och fasta saker är reklamationsfristen i stället tio år. Jag förstår det som att det är sådant arbete ni har utfört. Då har er kund rätt att reklamera.

Jag utgår från att kunden inte har fått något löfte om att armaturen ska lysa en viss tid. Frågan om tjänsten är felaktig ska då besvaras utifrån om den avviker från vad kunden har rätt att kräva. Det ska bedömas utifrån tiden när uppdraget avslutades, även om felet visar sig långt senare. Man kan säga att felet ska vara ”inbyggt” i tjänsten. Beror felet på att kundens användande har varit onormalt är inte ni ansvariga.

Det är er kund som ska bevisa att tjänsten är felaktig. Alltså ska kunden visa vad som är fel. Exakt vad det innebär beror på omständigheterna.

I ert fall har armaturen lyst i fyra år. Då måste kunden visa att förhållandet att armaturen har slocknat efter fyra år avviker från vad kunden har rätt att kräva. Det skulle kunden till exempel kunna göra genom att visa att en normal ”livslängd” för den här typen av armatur alltid är sex år, men att den nu slocknat efter fyra år.

Om ni nu tror att det faktiskt är fel i tjänsten är det viktigt att ni reklamerar det till er leverantör om ni har en gällande garanti från dem. I så fall kan ju ni få ersättning från dem om det är fel i armaturen.

Är det vårt fel att det är för varmt?

Fråga: För åtta år sedan bytte vi termostatenheterna på radiatorventilerna i en villa. Vi utförde arbetet på uppdrag av villaägaren enligt muntligt avtal. Nu har kunden hört av sig till oss och menar att det blir för varmt inomhus. Kunden menar att vi är ansvariga för det. Får kunden reklamera så sent? Och är vi ansvariga för att det blir för varmt?

Svar: I de flesta fall måste en privatperson reklamera en tjänst inom tre år efter att uppdraget avslutades. Men om arbetet har utförts på byggnader och fasta saker är reklamationsfristen i stället tio år. Jag förstår det som att det är sådant arbete ni har utfört. Då har er kund rätt att reklamera.

Jag utgår från att kunden inte har fått något löfte om att termostatenheterna ska reglera värmen till en specifik nivå under en viss tid. Frågan om tjänsten är felaktig ska då besvaras utifrån om den avviker från vad kunden har rätt att kräva. Det ska bedömas utifrån tiden när uppdraget avslutades, även om felet visar sig långt senare. Man kan säga att felet ska vara ”inbyggt” i tjänsten. Beror felet på att kundens användande har varit onormalt är inte ni ansvariga.

Det är er kund som ska bevisa att tjänsten är felaktig. Alltså ska kunden visa vad som är fel. Exakt vad det innebär beror på omständigheterna.

I ert fall har termostatenheterna reglerat värmen korrekt i åtta år. Då måste kunden visa att förhållandet att det nu är för varmt inomhus avviker från vad kunden har rätt att kräva. Det skulle kunden till exempel kunna göra genom att visa att en normal ”livslängd” för den här typen av termostatenheter alltid är tio år, men att de nu tappat funktion efter åtta år.

Om ni nu tror att det faktiskt är fel i tjänsten är det viktigt att ni reklamerar det till er leverantör om ni har en gällande garanti från dem. I så fall kan ju ni få ersättning från dem om det är fel i armaturen.

Kunden har köpt tveksamt material och vill att jag ska installera (VVS). Vad ska jag göra?

Fråga: Jag planerar bygga om ett badrum för en privatperson. Kunden har på egen hand köpt en blandare som kunden vill att jag ska installera. Men jag är tveksam till blandarens kvalitet och funktion. Jag tror helt enkelt inte den kommer att fungera. Vad ska jag göra?

Svar: Du ska samråda med kunden och skriftligt avråda kunden från att använda blandaren.

Kunden är privatperson och det innebär att du har omsorgsplikt enligt konsumenttjänstlagen mot din kund. Reglerna finns eftersom privatpersoner ofta saknar den kunskap och erfarenhet som krävs för att bedöma olika frågor som uppstår vid utförande av tjänsten. I stället ska privatpersonen kunna lita på din sakkunskap. När kunden tillhandahåller material till en tjänst ingår det normalt i din omsorgsplikt att granska materialet. Är materialet olämpligt, dåligt eller bristfälligt ska du meddela kunden.

Du behöver alltså upplysa kunden om problemen med blandaren och avråda kunden från att använda blandaren. Var tydlig, så att privatpersonen förstår vad som är problemet. Gör avrådandet skriftligt, för att vara säker på att det blir tydligt och för att du ska kunna vara trygg i att alla även i efterhand är överens om vad som hänt.

En viktig sak att lägga till är att du aldrig ska installera sådant som strider mot författningsföreskrifter eller myndighetsbeslut som finns för att säkerställa att föremålet för tjänsten är tillförlitlig från säkerhetssynpunkt, inte ens om kunden insisterar efter avrådande. Gör därför alltid en bedömning av om blandaren lever upp till de krav som finns.

Kunden har köpt tveksamt material och vill att jag ska installera (el). Vad ska jag göra?

Fråga: Jag planerar bygga om ett badrum för en privatperson. Kunden har på egen hand köpt armaturer som kunden vill att jag ska installera. Armaturen är CE-märkt och inte belagd med försäljningsförbud av Elsäkerhetsverket. Men jag är tveksam till armaturernas kvalitet och funktion. Jag tror helt enkelt inte de kommer att fungera. Vad ska jag göra?

Svar: Du ska samråda med kunden och skriftligen avråda kunden från att använda armaturerna.

Kunden är privatperson och det innebär att du har omsorgsplikt enligt konsumenttjänstlagen mot din kund. Att armaturen är CE-märkt och inte har försäljningsförbud innebär inte att du kan vara säker på att produkten fungerar eller är av bra kvalitet. Det beror på att CE-märkning och försäljningsförbud fokuserar på elsäkerhet, inte på funktion och kvalitet. Eftersom du bedömer att armaturerna inte kommer fungera behöver du upplysa kunden om problemen med armaturerna och avråda kunden från att använda dem. Var tydlig, så att privatpersonen förstår vad som är problemet. Gör avrådandet skriftligt, för att vara säker på att det blir tydligt och för att du ska kunna vara trygg i att alla även i efterhand är överens om vad som hänt.

En viktig sak att lägga till är att du aldrig ska installera sådant som strider mot författningsföreskrifter eller myndighetsbeslut som finns för att säkerställa att föremålet för tjänsten är tillförlitlig från säkerhetssynpunkt, inte ens om kunden insisterar efter avrådande. En CE-märkning innebär att tillverkaren garanterar att produkten uppfyller kraven i lågspänningsdirektivet. Vissa produkter som är CE-märkta har dock belagts med försäljningsförbud från Elsäkerhetsverket, vilka produkter det är framgår på Elsäkerhetsverkets hemsida. Du ska alltså aldrig installera produkter som saknar CE-märkning eller som har försäljningsförbud.

Måste vi stå för kostnaden när kunden har felavhjälpt?

Fråga: I somras utförde vi el-arbeten åt en kund, som är privatperson. Veckan efter midsommar hörde kunden av sig och meddelade att de på midsommarafton hade upptäckt att vi kopplat fel i ett eluttag. Jordfelsbrytaren hade löst ut när de försökte använda eluttaget. Kunden försökte först felsöka på egen hand men eftersom huset var strömlöst ringde de efter ett tag till en jour-firma, som omedelbart kunde komma och avhjälpa felet.

Nu vill kunden att vi betalar jour-firmans faktura. Att vi kopplat fel råder det inga tvivel om. Men borde de inte ha låtit oss avhjälpa felet? Vi har i och för sig ingen jourverksamhet, men de kanske ändå borde ha försökt ringa oss innan de kontaktade jour-firman?

Svar: Om en konsument anser att en entreprenör har gjort fel måste konsumenten reklamera felet. Om entreprenören då erbjuder sig att avhjälpa så har entreprenören också rätt att göra det. Det är bara om kunden har något särskilt skäl för att avvisa entreprenörens erbjudande som rätten att avhjälpa bortfaller.

I detta fall verkar ni vara överens om att kunden varken reklamerat felet till er eller på annat sätt gett er möjlighet att avhjälpa det. Även om ni inte har någon jourverksamhet så måste kunden alltså göra det. Annars bortfaller dennes rätt att åberopa felet mot er. Som huvudregel behöver ni därför inte betala fakturan från jour-firman.

De flesta huvudregler har dock undantag. För den huvudregel som vi nu pratar om ovan har Allmänna reklamationsnämnden gjort bedömningen att det i vissa särskilda fall kan vara tillåtet för en konsument att få ett fel avhjälpt utan att först ge ett företag möjligheten att avhjälpa. Så var till exempel fallet då en nyreparerad bil gick sönder i Tyskland, och konsumenten då lät reparera bilen på en verkstad i Tyskland utan att först meddela det företag i Sverige som var ansvarigt för felet och därför rätteligen borde ha avhjälpt. Det var fråga om en väldigt speciell situation där föremålet för tjänsten behövdes omedelbart och ett felavhjälpande inte kunde dröja. Det kan inte uteslutas att den situation som du beskrivit ovan också skulle kunna bedömas på ett liknande sätt, men enligt min uppfattning är det troligaste att huvudregeln ska gälla och att ni borde fått möjlighet att avhjälpa.

Hur mycket pengar får en privatperson hålla inne?

Fråga: Vi har utfört en ombyggnadsentreprenad för en privatperson. Entreprenaden är färdigställd, men det finns ett mindre fel. Vi kommer att åtgärda felet men det tar tid pga leveranstider och annat. Vår kund håller nu inne hela betalningen för entreprenaden pga felet. Har kunden rätt att göra så?

Svar: Nej, kunden har inte automatiskt rätt att hålla inne hela betalningen. När ni färdigställt uppdraget är huvudregeln att ni har rätt till full betalning. Kunden har dock rätt att hålla inne så mycket av betalningen som behövs för att ge kunden säkerhet för hans eller hennes krav på grund av felet.

Och vad innebär det? Som jag tolkar din fråga är det här inte något som ger kunden rätt att häva avtalet. När kunden inte har rätt att häva avtalet gäller följande.

  • Prisavdrag: Kunden har rätt hålla inne ett belopp som motsvarar det prisavdrag som kunden har rätt till om ni inte avhjälper felet. Det prisavdraget motsvarar normalt vad det skulle kosta för kunden att få felet avhjälpt. Men om ett avdrag som beräknas på det sättet är oskäligt stort i förhållande till den betydelse som felet har för kunden, ska prisavdraget i stället motsvara felets betydelse för kunden
  • Skadestånd: Kunden har också rätt hålla inne ett belopp som motsvarar kundens eventuella skadeståndsanspråk mot er på grund av felet.

När beloppen ovan beräknas har kunden rätt att räkna med en marginal som gör att det framstår som säkert att det belopp som hålls inne kommer att täcka kundens krav. Skälet till det är att det normalt är svårt för kunden att veta exakt hur höga beloppen för prisavdrag och skadestånd kan bli.

Hur går vi vidare för att få betalt?

Fråga: Vi har gjort ett jobb hos en kund som vi har fakturerat kunden för. Fakturan har inte betalats trots att vi har skickat en betalningspåminnelse och vi har inte heller hört något från kunden. Vi anser att vi har rätt till betalning enligt den faktura vi har ställt ut. Hur kan vi gå vidare för att få betalt för det arbete vi har utfört?

Svar: En första möjlighet, och det som bör vara utgångspunkten, är att skicka ett inkassokrav till kunden. Eftersom inkasso är ett lagreglerat förfarande med många formaliakrav att följa, rekommenderar jag er att ge ett inkassobolag i uppdrag att driva in den fordran ni anser att ni har.

Om kunden därefter inte betalar och inte heller bestrider (invänder mot) ert krav kan ni ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det kan ni också göra utan att först skicka ett inkassokrav, men det riskerar naturligtvis att påverka er och kundens affärsrelation. Om kunden inte heller där bestrider ansökan kan Kronofogden meddela ett utslag. Ett utslag är en exekutionstitel, vilket innebär att kravet är verkställbart och kan drivas in.

I det fall kunden någon gång under processen bestrider ert krav förändras era möjligheter. Ni får då enligt god inkassosed inte ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden och i sådant fall ta ställning till om ni vill inleda en process i tingsrätten.

Hörs kunden inte av efter inkassokravet, utan bestrider ert krav först efter ansökan om betalningsföreläggande, kan Kronofogden inte meddela ett utslag. I sådant fall kommer Kronofogden att fråga er om ni vill att ert krav ska prövas av tingsrätten. Om ni vill det kommer Kronofogden lämna över ert krav till tingsrätten.

Värt att tänka på är att ett meddelande från kunden om att denne inte kan betala den aktuella summan inte är ett bestridande. Ett bestridande kan i övrigt både vara blankt, det vill säga inte innehålla någon information annat än att kravet bestrids, eller motiverat med en anledning till varför kravet inte är riktigt. Först i processen i tingsrätten måste kunden lämna ett motiverat bestridande.

När ni väljer att gå vidare med ett krav kan det också vara värt att fundera över hur kunden har agerat tidigare i avtalsrelationen med er. Om kunden redan när denne fått fakturan varit aktiv och bestridit med en motivering till varför kravet är felaktigt, kan det vara onödigt att inleda ett förfarande hos Kronofogden, eftersom kunden även där troligtvis kommer att bestrida. I ett sådant fall kan man spara tid genom att driva processen vidare i tingsrätten om man anser sig ha rätt. Processen i tingsrätten kan ibland vara kostsam och ni behöver därför värdera riskerna med förfarandet.

Missade skicka faktura, är det för sent nu?

Fråga: Vi upptäckte precis att vi missat att fakturera kunden i en entreprenad vi färdigställde för två år sedan. Är kunden fortfarande skyldig att betala om vi skickar fakturan nu, eller är det för sent?

Svar: Det framgår inte vem kunden är eller hur ert avtal ser ut.

Om kunden är konsument är preskriptionstiden tre år enligt preskriptionslagen. Att en skuld preskriberas betyder att ni förlorar er rätt att få skulden betald. Det innebär att om kunden får fakturan inom tre år är fordran inte preskriberad och ni har fortfarande rätt att få betalt – det är alltså inte för sent. Skulle ni ha avtalat om en kortare preskriptionstid så gäller den.

Om kunden är näringsidkare, till exempel ett byggbolag, gäller andra regler. Preskriptionstiden enligt preskriptionslagen är då tio år. Har ni inte avtalat om något annat är det alltså tio år som gäller och ni har gott om tid på er att skicka fakturan.

Men avtal mellan näringsidkare brukar ofta innehålla regler som förkortar den långa preskriptionstiden. Dessa regler kan finnas i standardavtal som ni baserar ert avtal på, i ert avtal eller i AF-delen. Enligt standardavtalet AB 04 kap 6 § 19 är preskriptionstiden för kontraktssumman två år från godkänd slutbesiktning och för ändrings- och tilläggsarbeten sex månader från godkänd slutbesiktning. I standardavtalet AB-U 07 är tiderna ännu kortare: fyra månader för ändring- och tilläggsarbeten och tjugotvå månader för kontraktssumman (se AB-U 07 punkt 11). Så om ert avtal med kunden är baserat på ett standardavtal kan det vara så att fordran redan är preskriberad och kunden därför inte är skyldig att betala fakturan.

Är vi bundna av vårt anbud?

Fråga: Vi har nyligen skickat ett anbud för en entreprenad till en beställare och vet ännu inte om vi kommer att få jobbet. Nu har vi dock fått ett erbjudande från en annan beställare om ett jobb som vi skulle vilja ta. Kan vi göra det och vad gäller i så fall rent juridiskt om den första beställaren tackar ja till vårt anbud? Vi har förmodligen inte möjlighet att utföra båda entreprenaderna.

Svar: Frågan bottnar i hur avtalsbundenhet uppkommer. Under förutsättning att ni inte i anbudet har skrivit några särskilda villkor för hur ett bindande avtal uppkommer i just ert fall, hamnar vi här i de allmänna avtalsrättsliga reglerna. De kommer till uttryck i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (”avtalslagen”).

Avtalslagen anger att ni som anbudsgivare är bundna av ert anbud under den så kallade acceptfristen. Om ni exempelvis har angett att anbudet är giltigt en viss tid eller att beställaren måste höra av sig inom en viss tid för att tacka ja eller nej till anbudet, utgör den tiden acceptfristen. Om ni inte har angett något sådant ska acceptfristen bestämmas till skälig tid. Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet och får bland annat bedömas utifrån hur lång betänketid det är rimligt att beställaren får.

Er bundenhet till anbudet medför att om beställaren tackar ja inom acceptfristen, uppkommer ett bindande avtal. Om beställaren däremot tackar ja men samtidigt kommer med tillägg eller ändringar avseende avtalsinnehållet, räknas det istället som ett nytt anbud. Ni är då inte längre bundna av ert anbud och har istället rätt att tacka ja eller nej till beställaren anbud.

I ert fall innebär detta att om den första beställaren tackar ja till ert anbud utan att göra några tillägg eller ändringar, har avtalsbundenhet uppstått. Om det då visar sig att ni inte kan utföra entreprenaden på grund av att ni har tackat ja till erbjudandet från den andra beställaren, föreligger ett avtalsbrott.

Om ni inte utför entreprenaden åt den första beställaren, riskerar ni att få betala ett skadestånd. Det förutsätter dock att beställaren kan visa att en faktisk skada har uppkommit. Ett exempel på skada kan vara att beställaren blir tvungen att anlita en annan entreprenör som tar ett högre pris än det som ni har angett i ert anbud. Skadeståndet skulle i så fall motsvara mellanskillnaden mellan det pris som ni angett i anbudet och den andra entreprenörens högre pris. Notera dock att beställaren i det här läget har en skyldighet att begränsa sin skada – det går alltså inte anlita någon som är obefogat dyr och sedan kräva er på hela mellanskillnaden.

I vissa fall är det möjligt att återkalla ett anbud. Det förutsätter dock att återkallelsen kommer fram till beställaren antingen innan eller samtidigt som denne tar del av anbudet. Om ett anbud exempelvis har skickats per post, tar postgången normalt någon eller några dagar. Då skulle anbudet till exempel kunna återkallas genom att ett återkallelsemeddelande skickas per mejl så att det kommer fram till beställaren innan eller samtidigt som denne tar del av det postade anbudet. I ett sådant läge finns det alltså inte längre någon bundenhet till anbudet.

Vad gäller vid ungefärlig prisuppgift?

Fråga: Vi har gjort ett jobb hos en privatkund som vi fakturerat 150 000 kr för. När jag var hemma hos kunden och tittade på jobbet sa jag att priset skulle landa på ungefär 120 000 kr och nu hävdar kunden att han inte vill betala mer än det, men det var ju inget fast pris som avsågs? Jag skrev aldrig någon offert sen och vi sa att vi skulle göra jobbet på löpande räkning. Har vi rätt till betalning för hela fakturan?

Svar: I detta fall vill du ha 150 000 kr i betalning och kunden menar att du ska stå för den prisuppgift du lämnat om 120 000 kr. Eftersom ni är överens om att du sagt att priset skulle sluta på ”ungefär” 120 000 kr har du lämnat en ungefärlig prisuppgift enligt 36 § 2 st. i konsumenttjänstlagen och enligt denna bestämmelse får en sådan prisuppgift inte överskridas med mer än 15 %. Du har alltså rätt till betalning med 138 000 kr (120 000 kr x 1,15). Detta oavsett om 150 000 kr kan anses skäligt för det utförda arbetet. Tänk därför på att inte uttala dig om några cirkapris, budgetpris, mellan tummen och pekfingret-gissningar eller liknande om du inte kan stå för det priset med 15 % marginal, eftersom det innebär en slags takpris.

Detta gäller så länge det inte tillkommit arbeten (ÄTA) eller om arbetet blivit dyrare på grund av något som kan hänföras till din kund och som du inte kunde räkna med när ni diskuterade priset. I sådana fall har du rätt till skälig ersättning utöver de 138 000 kr.

Du kan avtala med din kund om att en ungefärlig prisuppgift får överskridas med en annan procentsats än 15 %, men det är då du som har bevisbördan för denna överenskommelse så se i sådant fall till att få den skriftligen bekräftad från din kund. I kontraktsformuläret till ABS 18 och Hantverkarformuläret 17 gäller till exempel att till den del en ungefärlig prisuppgift avser markarbeten, rivningsarbeten eller annat som kräver undersökningar som entreprenören normalt inte är skyldig att utföra i anbudsskedet får inte denna överskridas med mer än 25 %.

Tänk även på att alla priser du lämnar till en konsument förutsätts vara inklusive moms.

Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad?

Fråga: Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad? Är det skillnad mellan garantitid och ansvarstid?

Svar: Efter avslutad entreprenad har du enligt kap. 4 § 7 AB 04 och ABT 06 ett ansvar under tio år för fel som uppkommer till följd av ditt utförda arbete. Denna tid kallas ansvarstid och löper från den dag entreprenaden avlämnades, vilket sker genom en godkänd slutbesiktning eller på annat sätt du och din beställare kommit överens om.

De första åren av ansvarstiden kan bestå av en garantitid. Garantitid är inte lagreglerat men föreskrivs i AB-avtalen. Garantitiden är enligt kap. 4 § 7 AB 04 fem år för arbete och två år för material och varor och enligt kap. 4 § 7 ABT 06 fem år både för arbete och material, med viss reservation för om beställaren har föreskrivit särskilt material eller en särskild vara då garantitiden kan förkortas till två år. Innehar du en längre garantitid på material eller vara från din leverantör gäller även denna längre garantitid mot din beställare.

Om du inte använt något standardavtal eller på annat sätt lämnat ett garantiåtagande är det således upp till dig om du vill lämna en garanti till din beställare.

Under garantitiden ansvarar du för de fel som framträder och som inte var synliga och möjliga att upptäcka under slutbesiktningen eller som beställaren skriftligen anmäler inom sex månader (inom 18 månader om felet är väsentligt). Detta framgår av kap 5 § 5 och kap. 7 § 11 AB/ABT. Enligt ABT ansvarar du även för fel som endast kan konstateras genom mätning, provning eller nyttjande, eller som konstaterats genom en besiktning som sker med stöd av författning. Under ansvarstiden ansvarar du enligt kap. 5 § 6 AB/ABT endast för väsentliga fel som har orsakats genom att du varit vårdslös.

När du arbetar med en konsument som beställare har du också en ansvarstid om tio år enligt 17 § konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen reglerar ingenting om garantier men avser entreprenaden en ny- eller tillbyggnation återfinns en regel i 59 § konsumenttjänstlagen som i praktiken motsvarar en garantitid om två år. Har en slutbesiktning gjorts vid en sådan ny- eller tillbyggnation och denna godkänts får konsumenten endast åberopa fel, utöver de som antecknats i besiktningsutlåtandet, som konsumenten har påtalat vid slutbesiktningen men som besiktningsmannen inte har ansett utgöra fel, som besiktningsmannen varken har märkt eller borde ha märkt vid slutbesiktningen eller som har påtalats av konsumenten inom sex månader från slutbesiktningen.

Skillnaden mellan garantitid och ansvarstid är främst att under garantiden förutsätts du vara ansvarig för felet och det är därför du som får bevisa motsatsen om du är av någon annan uppfattning. Under ansvarstiden är det beställaren som har att visa att du ansvarar för felet.

De fel du ansvarar för enligt ovan sagda är du skyldig att avhjälpa utan ersättning. Fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den på ändamålsenligt sätt är du inte skyldig att avhjälpa, i den utsträckning detta skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. T.ex. om en toalettstol är felplacerad enligt ritning men inte strider mot branschregler eller på annat sätt har betydelse för övrig inredning skulle det anses vara oskäligt att entreprenören tvingas avhjälpa genom att bila upp golv etc., eftersom de kostnaderna skulle vida överstiga den olägenhet den felplacerade toalettstolen medför för beställaren. Beställaren blir då istället berättigad till avdrag på entreprenadsumman med belopp motsvarande skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick. Detta gäller både om AB-avtalen och konsumenttjänstlagen är tillämpliga.

Hur visar jag att priset är skäligt vid löpande räkning?

Fråga: Vi har gjort ett arbete för en konsument men avtalade bara om ett timpris och nu menar kunden att de inte tänker betala hela vår faktura eftersom priset inte är skäligt.

Svar: Eftersom det är en konsument ni utfört arbete åt blir konsumenttjänstlagen (ktjl) tillämplig här. När ni inte avtalat om priset säger man i 36 § ktjl att konsumenten ska betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt. I det här fallet har ni dock avtalat om ett timpris och är därför bundna av det. Ovan nämnda § blir då inte tillämplig på timpriset utan endast på den övriga beräkningen av priset som ni inte har avtalat något om, till exempel antalet arbetade timmar. (Jag förstår det som att ni är överens om att ett timpris är avtalat, annars är det den part som påstår att ett visst timpris är avtalat som ska bevisa detta.)

Vidare stadgas i 40 § ktjl att företag är skyldiga att specificera sina fakturor om konsumenten begär det. Specificeringen ska göra det möjligt för konsumenten att bedöma det utförda arbetets art och omfattning. Vid arbete på löpande räkning ska det även framgå hur priset har beräknats.

Det är ni, som företag, som ska visa att förhållandena kring det utförda arbetet sammantagna är sådana att det begärda priset är skäligt. Det visar ni företrädesvis genom en tidsredovisning.

Det har nyligen kommit en dom från Högsta domstolen (mål nr T3445-15) som konstaterade att det krävs att tidsredovisningen visar den nedlagda tiden, vilken typ av arbete som utförts och hur tidsåtgången fördelat sig på olika arbetsmoment för att visa att ett pris är skäligt. En bra dokumentation av arbetet är därför nödvändig för att kunna styrka er rätt till betalning i dessa fall. Om ni har fört dagbok eller annan mindre detaljerad redovisning kan denna användas som bevisning om den kan läsas tillsammans med ett skriftligt avtal, en offert eller annan dokumentation såsom beskrivningar och ritningar. På samma sätt krävs redovisning avseende material som använts. Ni behöver ange typ av material, antal och pris per materialenhet.

I många fall har man en tidsredovisning som anger antal arbetade timmar och vilka anställda som utfört timmarna men missar ofta att redovisa vilken typ av arbete som utförts och hur timmarna fördelat sig på de olika arbetsmomenten. Detta är alltså viktigt för att vara säker på att man har på fötter för att visa att sitt pris är skäligt.

Behöver jag specificera fakturan?

Fråga: Jag har slutfört ett arbete hemma hos en privatperson och fakturerat för det, men min kund invänder nu att hon inte tänker betala fakturan förrän jag har specificerat den. Hon säger att hon har rätt att hålla inne med betalningen till dess att hon fått en specificerad faktura enligt konsumenttjänstlagen, stämmer det?

Ja, det stämmer. Du är alltid skyldig att lämna en specificerad faktura om kunden är en privatperson och begär det. Kunden har då dessutom rätt att hålla inne med betalningen till dess att du specificerar fakturan om kunden lämnar den begäran innan fakturans förfallodag. Om begäran kommer efter fakturans förfallodag har kunden inte längre rätt att hålla inne med betalningen, men du är fortfarande skyldig att specificera fakturan.

Fakturan behöver specificeras så att kunden kan bedöma vad ni tagit betalt för och om ni inte kommit överens om ett fast pris, även hur priset har beräknats. Detta ska alltså göras även om du kommit överens om ett fast pris med kunden.

Vid fast pris behöver du ange vad för slags arbete som utförts och vilket material som har använts för att kunden ska kunna bedöma om du utfört arbetet enligt avtal.

Vid arbeten på löpande räkning behöver du också ange hur många timmar och hur mycket material som gått åt samt pris per timme och materialenhet för att kunden ska kunna bedöma om priset är rimligt.

Mitt råd är att du som rutin alltid specificerar dina fakturor. Det ger dig även underlag om det skulle uppstå diskussioner om din prissättning.

Kommersiella entreprenader

Vart går gränserna för vårt skadeståndsansvar?

Fråga: I ett ombyggnadsprojekt utför vi ­arbeten åt ett byggföretag, som anlitats av fastighetsägaren för att hyresgästsanpassa en äldre lokal. I förra veckan släppte en presskoppling som vi monterat med omfattande läckage och skador på byggarens arbeten som följd. Dessutom skadades delar av fastigheten som ligger utanför projektet.

Nu kräver byggaren att vi ska betala för skadorna på deras arbeten, för skador på fastigheten i övrigt, samt ersättning för att vissa hyresgäster tvingas flytta ut när skadorna åtgärdas. AB 04 gäller för entreprenaden.

Är vi verkligen skyldiga att ersätta alla skador fullt ut?

Svar: Enligt 5 kap. 9 § AB 04 är ni skyldiga att ersätta all skada på motpartens arbeten som beror på att ni utfört era egna arbeten vårdslöst. Om presskopplingen släppte på grund av vårdslöshet från er sida ska ni alltså ersätta skadan på byggarens arbeten fullt ut.

För de skador som uppkommit på fastigheten i övrigt är ert ansvar begränsat till 15 % av er kontrakts­summa, alternativt det högre belopp som täcks av er försäkring. Om skadorna beror på fel som inte är vårdslöst gäller samma begränsning även för skadorna på byggarens arbeten. Detta framgår av 5 kap. 11 § AB 04.

Ni har ingen skyldighet att ersätta de minskade hyresintäkterna. Av det andra stycket av 5 kap. 11 § AB 04 framgår nämligen att entreprenören aldrig behöver ersätta skada på grund av avbrott eller störning i kommersiell verksamhet. Bortfall av hyresintäkter är ett exempel på denna typ av skada. Därför får fastighetsägaren istället söka ersättning för denna skada genom sin försäkring.

Kom ihåg att alltid anmäla de skadeståndskrav som riktas mot er till ert försäkringsbolag, så att ni inte missar möjligheten att få ersättning genom er ansvarsförsäkring.

Måste jag avhjälpa felet?

Fråga: Nyligen genomförde vi en totalentreprenad där vi ansvarade för montage av samtliga installationer. Vid slutbesiktningen upptäckte besiktningsmannen att vissa av våra installationer monterats något högre upp på väggen än vad som framgår av handlingarna. I praktiken innebär detta inte några problem för funktion eller på annat sätt, men det ser kanske inte riktigt lika snyggt ut.

Nu kräver vår beställare att vi ska avhjälpa detta genom att vi skruvar ner och monterar om stora delar av våra installationer. Det kommer att ta mycket lång tid och medföra stora kostnader för oss. Vi håller med om att det är fråga om fel, men måste vi verkligen avhjälpa felet när allt ändå fungerar som det ska och inte medför några problem i övrigt?

AB 04 gäller för entreprenaden.

Ni verkar vara överens om att ni monterat installationerna på fel höjd och att detta inte är kontraktsenligt. Huvudregeln är då att felet ska avhjälpas av er, så att beställaren får den entreprenad som denne beställt. Normalt hanteras också fel på just det sättet.

Det finns dock en särskild regel som kan vara tillämplig i den situation som du beskriver. Av 5 kap. 18 § AB 04 framgår att entreprenören inte behöver avhjälpa fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den på ändamålsenligt sätt om detta skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. Med andra ord behöver man inte avhjälpa fel av mindre betydelse om det skulle vara orimligt dyrt. Utifrån din beskrivning låter det som att denna undantagsregel kan vara tillämplig i ert fall.

Även om felet inte skulle behöva avhjälpas av er så ska beställaren förstås inte betala fullt pris för en felaktig entreprenad. Därför har denne rätt att istället göra ett avdrag från er kontraktssumma (ett så kallat ”värdeminskningsavdrag”) som motsvarar skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick. Värdeminskningsavdraget ska aldrig vara mindre än den besparing som ni gjort genom det felaktiga utförandet.

Hoppas att detta kan hjälpa er och att ni hittar en lämplig nivå för värdeminskningsavdraget.

Beställaren betalar inte – vad gör jag nu?

Fråga: Jag har problem med en beställare som inte betalar sina fakturor från mig. Vi har avtalat om ABT 06 och att entreprenaden ska göras på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen men med ett avtalat timpris för arbetare. Beställaren säger att han inte tror att jag har haft de kostnader och den tidsåtgång som jag har fakturerat. Oavsett det menar han att det åtminstone gått åt oskäligt många timmar. Vad gör jag nu?

För att du ska få betalt är det du som behöver visa att du har haft kostnaderna, att de är hänförliga till entreprenaden och att du har lagt ner det antalet timmar som du har fakturerat. Det kan du göra genom till exempel utdrag från huvudboken, fakturor från leverantörer och underentreprenörer, tidrapporter och kvitton.

Om du presenterar ett tillräckligt bra underlag som visar detta, har du som utgångspunkt rätt till betalt. Med andra ord har beställaren alltså inte rätt att låta bli att betala bara för att han tycker att det har gått åt många timmar och att kostnaderna är höga.

För att beställaren i ett sådant läge ska ha rätt att inte betala, måste du ha brustit i din omsorgsplikt. Av motiven till en tidigare version av ABT 06 framgår att det i princip krävs att kostnaderna har ökat på grund av att du har varit vårdslös, försumlig eller med uppsåt har misskött ditt åtagande. Om beställaren menar att du har brustit på ett sådant sätt måste beställaren visa det och vilka ekonomiska följder som det har medfört.

Kan vi undvika att fastna i konkursfällan?

Fråga: En av våra beställare gick nyligen i konkurs och det blev en rejäl smäll för oss. Nu har vi chans på ett annat stort jobb som vi tror skulle kunna bli en riktigt bra affär, men det ryktas om att även den beställaren har svajig ekonomi. Hur undviker vi att gå i samma fälla igen?

Det är en väldigt bra fråga och jag menar att en hel del är vunnet bara genom att ni ställer er den! Det går aldrig att bli helt säker, men min erfarenhet är att det finns flera åtgärder som minskar risken för att överraskas av en konkurs.

Allra först bör ni undersöka om det ligger något i ryktena om beställarens ekonomi. Även om den inte skulle vara så dålig att den leder till konkurs vill ni ju inte gå in i ett avtal där det kan bli svårt att få betalt. Ett sätt att få en bild av beställarens betalningsförmåga är att göra en kreditupplysning. Ett annat är att kontrollera om beställaren har obetalda skulder hos Kronofogden. Ytterligare en möjlighet är att ta reda på om någon av de personer som har ledande ställningar i bolaget tidigare har drivit bolag som gått i konkurs och varför det i så fall har skett.

Om ni identifierar osäkerheter men ändå bestämmer er för att ingå avtalet är det bra om ni ser till att beställaren ställer säkerhet till er, till exempel genom en bankgaranti. Då har ni mycket större möjlighet att få åtminstone delar av era kostnader täckta om er beställare går i konkurs under entreprenaden. Ett annat alternativ är att avtala om förskottsbetalningar.

När entreprenaden väl är i gång är det klokt att se till att löpande fakturera så snart ni har rätt att göra det enligt avtalet. Det är också viktigt att ni agerar så fort som möjligt om betalning inte sker i tid.

Mitt svar här är översiktligt och går självklart att utveckla. Om ni är medlemmar i Installatörsföretagen är ni välkomna att kontakta mig eller mina juristkollegor, så ger vi gärna råd anpassade för just ert företag utifrån omständigheterna i ert fall!

Behöver jag verkligen skriva dagbok?

Fråga: Av AB 04/ABT 06 följer krav på att jag som entreprenör ska föra dagbok, men måste jag verkligen det och vad fyller det för funktion?

Svar: Många entreprenörer struntar att skriva dagbok eftersom det tar tid att upprätta den och eftersom ingen ändå riktigt tycks bry sig om den i slutändan. Den entreprenör som resonerar så här begår dock ett misstag. Du som entreprenör ska primärt föra dagbok för att i efterhand kunna tillvarata din rätt. En noggrann dagbok kan nämligen göra det avsevärt lättare att få rätt mot din beställare om ni bli oeniga.

Vi entreprenadjurister kommer ofta i kontakt med entreprenörer som vill ha ersättning för den verkligt nedlagda tiden i ett projekt där ”störningar” förekommit. Med störningar avser jag här hinder, väsentliga rubbningar och ÄTA-arbete. Många gånger har entreprenören sänt skriftliga underrättelser till beställaren om det inträffade, men entreprenören saknar ett riktigt bra underlag som visar vilka tidsmässiga effekter den enskilda störningen medförde. Särskilt när många mindre störningar inträffar i projekt som löper under flera månader eller år är det ofta omöjligt att i efterhand visa vilka händelser som gav upphov till vilka effekter. Har entreprenören vid störningar dag för dag antecknat vad som inträffat och vilken tidsmässig effekt det inträffade medfört har entreprenören skapat sig ett utmärkt verktyg i en framtida förhandling med beställaren.

Betrakta därför sammanfattningsvis dagboken som ditt främsta verktyg att dokumentera tidsmässiga effekter av störningar. När störningar inträffar är det extra viktigt att föra dagbok. Anteckna vad som inträffat, vilken tidsmässig effekt det inträffade medförde och datera anteckningen. Kom ihåg att också sända skriftliga underrättelser om störningen till din beställare.

Försenat material – vad gäller då?

Fråga: Vi utför en entreprenad på AB 04 och har fått problem med materialleveranser. Vi har beställt det aktuella materialet i god tid enligt konstens alla regler, men leverantören säger nu att det blir försenat. Både vi och leverantören har ringt runt för att se om någon annan kan få fram materialet i tid, men det verkar vara omöjligt. Vad gäller då?

Svar: Du kan ha rätt till ytterligare tid för att färdigställa entreprenaden om förseningen utgör ett hinder mot att bli klar i tid. Eftersom hindret inte beror på beställaren eller något förhållande på beställarens sida har du dock inte rätt till extra ersättning.

För att du ska kunna göra gällande ett hinder enligt AB 04 krävs i princip:

  • att du inte själv har orsakat hindret,
  • att du inte borde ha räknat med hindret när entreprenadavtalet med din beställare ingicks och
  • att den negativa inverkan som hindret medför inte rimligen kan undanröjas.

När du drabbas av ett hinder är du skyldig att underrätta beställaren om det på en gång. Det bör alltid ske skriftligen och ofta är det även ett krav enligt entreprenadhandlingarna.

Om den försenade leveransen avser ett visst material eller fabrikat som du och din beställare har avtalat om kan du inte ensidigt byta ut det, men om det finns ett snarlikt material eller fabrikat tillgängligt på marknaden kan du och beställaren avtala om att använda det i stället (ett ÄTA-arbete).

Om en leverans inte sker i avtalad tid begår leverantören i många fall ett kontraktsbrott. Vilka påföljder du kan göra gällande mot leverantören beror på vad som är avtalat mellan er. Du kan till exempel ha rätt till vite eller skadestånd, men det behöver bedömas från fall till fall. Det kan finnas reklamationsfrister, så se till att reklamera och framställ krav mot leverantören så snart som möjligt.

Läs mer om sena eller uteblivna leveranser av material.

Vad kostar tvisten?

Fråga: Jag har en kort fråga. Vad kostar det att få en tvist med en kund avgjord i domstol?

Svar: Att få en tvist avgjord i domstol är förknippat med flera olika kostnader.

Den som stämmer någon måste till en början betala en ansökningsavgift till tingsrätten. Storleken på avgiften beror på hur stort belopp tvisten handlar om. Om du och kunden tvistar om högst 24 150 kronor (ett halvt prisbasbelopp 2022) kallas det för ett ”förenklat tvistemål” och då är ansökningsavgiften 900 kronor. Om det ni tvistar om överstiger 24 150 kronor är avgiften istället 2 800 kronor.

Den som förlorar tvisten ska i de flesta fall betala både sina egna och den vinnande partens rättegångskostnader. Om du förlorar tvisten ska alltså du normalt sett betala din kunds rättegångskostnader, men om du vinner ska kunden betala dina rättegångskostnader. Det gäller både i vanliga och förenklade tvistemål. I ett förenklat tvistemål begränsas dock ersättningen som den vinnande parten kan få väldigt mycket, särskilt vad gäller kostnader för ombud eftersom tanken är att något ombud inte ska behövas när tvisten gäller ett så lågt belopp.

I vanliga tvistemål är däremot kostnaden för ett juridiskt ombud den absolut största kostnaden och den blir större ju mer komplicerad och långdragen tvisten är. Det är inte ovanligt att det handlar om flera hundratusen kronor. Därutöver tillkommer diverse andra kostnader såsom resor till och från domstolen och eventuell kostnad för bevisning.

Om din kund är en privatperson är en prövning i Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ett alternativ istället för en domstolsprocess. Det kostar inget att få ett ärende prövat i ARN, men det är bara privatpersonen som kan begära prövning där.

Om du överväger att ta en tvist till domstol bör du bedöma motpartens betalningsförmåga, för om den inte har några medel att betala med om du vinner är processen bara en dyr historia. Du bör också tänka på att det riskerar att bli mycket dyrt om du förlorar. Därför är det klokt att alltid undersöka möjligheten att få ersättning genom rättsskydd i din företagsförsäkring innan du tar tvisten vidare.

Slutligen kan man säga att pengarna är en sak, men en domstolsprocess kostar också mycket i tid och energi oavsett om du får rätt eller inte. Det bästa brukar vara att, så långt det är möjligt, lämna juristerna hemma och försöka komma fram till en lösning i samförstånd som båda parter kan leva med.

Jag vill återkalla min offert - får jag det?

Fråga: Jag har för några veckor sedan lämnat en offert med fastpris. Eftersom materialpriserna har ökat på sistone vill jag föreslå ett nytt pris och meddela beställaren att min offert inte längre gäller. Kan jag återkalla offerten? Är det tillåtet?

Svar: Har du lämnat ett skriftligt anbud (en offert) är du bunden av anbudet under viss tid. Denna tid brukar kallas för ”acceptfrist”.

Har du i anbudet exempelvis angett att anbudet är giltigt i två månader så kan inte anbudet återkallas under den angivna tiden. Om ingen särskild tid har angetts i anbudet så gäller acceptfristen under skälig tid. Vad som är skälig tid får avgöras med hänsyn till hur lång tid en mottagare normalt behöver för att fundera, analysera och bestämma sig vid anbud av liknande typ. Skälig tid borde i de flesta fall motsvara några veckor.

Om mottagaren av anbudet tackar ja till ditt anbud under acceptfristen så uppkommer ett juridiskt bindande avtal. Om mottagaren av anbudet däremot tackar ja till ditt anbud efter att acceptfristen löpt ut uppkommer inte något bindande avtal. I det senare fallet bör du meddela mottagaren att acceptfristen löpt ut och klargöra att avtal inte uppkommit.

Skulle beställaren tacka ja till anbudet men samtidigt föreslå ett tillägg eller en ändring i förhållande till vad du tidigare föreslagit så uppkommer inget bindande avtal. Du är då inte längre bunden av ditt anbud och du har då istället rätt att tacka ja eller nej till beställarens nya förslag.

Det framgår inte av din fråga hur lång acceptfristen är i ditt fall. Om acceptfristen har löpt ut är det fritt fram att komma med ett nytt anbud till beställaren, men om acceptfristen inte har löpt ut är utgångspunkten tyvärr att du är bunden av ditt anbud och inte kan återkalla det.

Vad ska vi göra när vår beställare har gått i konkurs?

Fråga: I en pågående entreprenad enligt AB 04 har vår beställare, ett byggbolag, gått i konkurs. Vi undrar vad som är viktigt att tänka på nu?

Svar: När ett bolag går i konkurs utser tingsrätten en konkursförvaltare som bestämmer över konkursbolaget. Det är därför viktigt att ni direkt sammanställer era krav på byggbolaget och meddelar förvaltaren om dem. Tyvärr går det sällan att få ut några pengar, men för att det alls ska vara möjligt är det en förutsättning att ni har framställt era krav.

Det framgår inte av frågan om ni avtalade om att er beställare skulle ställa någon säkerhet, till exempel en bankgaranti, till er när ni ingick entreprenadavtalet. Har ni avtalat om det innebär det en möjlighet att få betalt från någon annan aktör när er beställare gått i konkurs. Men ni behöver även då se till att framställa era betalningskrav.

En annan vanlig fråga vid konkurser är om ni har rätt att ta tillbaka material som levererats. Huvudregeln är att material som ingår i utförda arbeten inte får tas tillbaka men att ni får ta tillbaka material som inte har använts och som ni fortfarande har tillgång till, men som befinner sig på arbetsområdet. Men eftersom det finns undantag är det bäst att ni pratar med en jurist innan ni agerar.

Ni behöver också fundera på om ni ska häva ert avtal. Att er beställare har gått i konkurs är en hävningsgrund i AB 04 (och även i ABT 06). Om ni bör häva avtalet beror bland annat på hur mycket arbete som återstår. Går något fel med en hävning kan det bli väldigt dyrt för er. Därför är det viktigt att ni alltid pratar med en jurist innan ni häver.

Det finns alltså mycket att tänka på om er beställare går i konkurs. Om ni är medlemmar i Installatörsföretagen får ni gärna kontakta oss för rådgivning. På vår hemsida har vi också samlat mer tips och råd gällande konkurser.

Sen faktura – måste jag betala?

Fråga: En underentreprenör utförde arbete åt oss för ca sju månader sedan. Det har varit tyst från underentreprenören sedan dess fram till häromdagen då jag plötsligt fick en faktura. Är det inte för sent att fakturera nu?

Svar: Utgångspunkten är att det inte är för sent att fakturera och att underentreprenören därför fortfarande har rätt att få betalt. Du behöver dock kontrollera vad som står i ert avtal, eftersom det är möjligt att avtala om detta.

Din fråga handlar om det som kallas för preskriptionstid. När preskriptionstiden har gått ut förlorar underentreprenör rätten att begära betalning. Huvudregeln är att preskriptionstiden är tio år när kunden, det vill säga ni i det här fallet, är en näringsidkare. Det står i preskriptionslagen.

Det går dock att avtala om andra tider än de som står i lagen. Som exempel kan nämnas att standardavtalen AB 04 och ABT 06 anger att preskriptionstiden är två år för kontraktssumman och sex månader för ändrings- och tilläggsarbeten. I standardavtalen AB-U 07 och ABT-U 07 är tiderna ännu kortare: 22 månader för kontraktssumman och fyra månader för ändrings- och tilläggsarbeten. Om ert avtal är baserat på ett standardavtal kan det alltså vara så att fordran redan är preskriberad och att du därför inte är skyldig att betala fakturan.

Kan jag få ersättning för att materialet blir dyrare?

Fråga: För några månader sedan påbörjade vi ett projekt, som beräknas vara färdigt först till årsskiftet. Vi har avtalat om att reglerna i AB 04 ska gälla för entreprenaden. När vi räknade på jobbet och kom överens om kontraktssumman utgick vi förstås från de materialpriser som gällde då. Under den senaste tiden har dock priserna på material ökat kraftigt, vilket leder till ökade kostnader för oss. Vi har ju fortfarande inte köpt in allt det material som vi kommer behöva i projektet och när allt nu blivit dyrare än vi räknat med riskerar vi att gå med förlust.

Kan vi på något sätt begära ersättning från vår beställare för att våra inköpskostnader för material har ökat?

Svar: Huvudregeln är att avtal ska hållas och att det pris som du och din beställare har avtalat om för entreprenaden därmed gäller. Generellt sett är det alltså du som bär risken för att det blir dyrare för dig att köpa in material som ingår i entreprenaden.

Men eftersom AB 04 gäller mellan dig och din beställare finns det ändå en möjlighet för dig att få ersättning i detta fall. I AB 04 har det nämligen tagits in en särskild bestämmelse som tar sikte på just denna situation, då det med stöd av 6 kap. 3 § är möjligt att få kompensation från beställaren om materialkostnaden har ökat. För att det ska bli aktuellt måste dock följande förutsättningar vara uppfyllda:

  • Kostnadsökningen måste bero på onormala prisförändringar för det material som ingår i entreprenaden.
  • Kostnadsökningen måste ha varit oförutsebar.
  • Kostnadsökningen måste väsentligt påverka hela kostnaden för entreprenaden.

Om alla dessa förutsättningar är uppfyllda kan du alltså vända dig till din beställare och begära ersättning för kostnadsökningen.

Det är förstås sällan lätt att avgöra när en kostnadsökning är så pass omfattande att den är att anse som onormal eller oförutsebar, och det är även oklart exakt hur stor kostnadsökningen måste vara för att den kan anses ha en väsentlig påverkan på kostnaden för hela entreprenaden. Emellertid får du gärna höra av dig till mig, så kan vi rådgöra kring detta.

Ett sätt att försäkra dig om att få ersättning för ökade materialpriser i kommande projekt är att du fortsättningsvis hanterar detta redan i anbudsskedet, till exempel genom att i anbudet ta med en särskild reservation om att det pris ni kommer överens om kan komma att justeras på grund av framtida kostnadsökningar.

Vem ansvarar för skada på entreprenaden under entreprenadtiden?

Fråga: Vi utför en installationsentreprenad åt ett fastighetsbolag. I AF-delen står det att fastighetsbolaget ska se till att väderskydd är monterat under den period vi utför våra arbeten. Förra veckan regnade det ordentligt en natt och det visade sig dagen efter att väderskyddet var trasigt. Det ledde till att vissa arbeten som vi hade utfört blev förstörda. Fastighetsbolaget säger nu att det står i AB 04 att vi är ansvariga för skadan på våra arbeten. Stämmer det?

Svar: Huvudregeln är, precis som fastighetsbolaget verkar vara inne på, att det är entreprenören som ansvarar för skada som inträffar under entreprenadtiden på en del av entreprenaden som inte är avlämnad. Entreprenaden avlämnas när den godkänns vid slutbesiktning, och det verkar inte ha skett här.

Denna huvudregel följer av 5 kap. 1 § AB 04, men av bestämmelsen framgår också att det finns undantag. Entreprenören ansvarar inte för skada på entreprenaden som beror på beställaren. Entreprenören ansvarar inte heller för skada på entreprenaden som beror på krig, terrorhandling, uppror, naturkatastrof eller liknande omständighet.

Som jag uppfattar er fråga är det klarlagt att skadan på era arbeten beror på att väderskyddet var trasigt vilket gjorde att regn trängde igenom. Av frågan framkommer att det regnade ordentligt, men det är svårt att påstå att ens ett kraftigt regnoväder är en sådan naturkatastrof som utgör undantag från huvudregeln i AB 04.

Däremot framgår det av frågan att fastighetsbolaget har ansvaret för att det finns ett väderskydd under den period som ni utför era arbeten. Jag utgår från att väderskyddet, om det inte hade varit trasigt, hade skyddat mot regnet. I sådant fall går det absolut att hävda att skadan beror på er beställare, dvs. fastighetsbolaget. Då ansvarar inte ni för skadan och ni bör begära att fastighetsbolaget ska beställa ÄTA-arbete av er för att få skadan åtgärdad. Ni ska också alltid anmäla skadan till ert försäkringsbolag.

Måste jag underrätta beställaren om ÄTA?

Fråga: Under hela vintern har vi utfört arbeten för ett kommunalt fastighetsbolag som håller på att renovera alla installationer i en förskola. Vi utför våra arbeten som en totalentreprenad. ABT 06 är en del av vårt avtal.

Vid vårt senaste byggmöte kom vår beställare med önskemål om hur vi ska utföra våra arbeten. Det handlade till exempel om att vi ska använda ett särskilt fabrikat för vissa varor i installationerna, eftersom deras driftsorganisation är van vid att hantera just detta fabrikat. Detta antecknades i byggmötesprotokollet. Sedan har vi följt deras instruktioner genom att installera enligt deras önskemål.

När vi nu har skickat en ÄTA-faktura bestrider vår beställare denna. De påstår att de inte förstod att deras önskemål skulle leda till en ÄTA, och att vi borde ha uppmärksammat dem på detta. Vad gäller? Har vi inte rätt att bara utföra enligt deras önskemål?

Svar: Dessvärre kan nog er beställare ha en poäng. Reglerna i AB 04 och ABT 06 ser nämligen väldigt annorlunda ut vad gäller just skyldigheten att hantera ÄTA-krav från beställarens sida.

Hade det varit fråga om en utförandeentreprenad enligt AB 04 fungerar det precis så som ni säger, d v s ni har rätt att utföra arbeten enligt er beställares instruktioner för att sedan skicka en ÄTA-faktura. Emellertid gäller inte detta fullt ut vid en totalentreprenad.

Av 2 kap. 7 § ABT 06 framgår nämligen att om er beställare under entreprenaden kommer med krav eller önskemål som ni anser vara ett ÄTA-arbete, så ska ni utan dröjsmål och senast innan projekteringen av ÄTA-arbetet påbörjas skriftligen underrätta er beställare om detta. Sedan får beställaren ta ställning till om denne vill få ÄTA-arbetet utfört eller inte. Om ni missar att underrätta er beställare har ni enligt 2 kap. 8 § inte rätt till ersättning för ÄTA-arbetet, om inte sådan påföljd skulle vara oskälig.

Jag uppfattar det som att ni i detta fall har missat att underrätta er beställare. Därför kommer ni nu behöva argumentera för att det skulle vara oskäligt att ni ändå inte får betalt. Det är då bra för er att känna till att det anses vara oskäligt att ni inte får betalt om er beställare insett, eller borde ha insett, att deras önskemål kommer att leda till ett ÄTA-arbete. Så kan till exempel vara fallet om er beställare ändrar sådana delar av entreprenaden som denne själv projekterat.

Hör gärna av er till oss entreprenadjurister om ni vill ha hjälp med att hitta argument för varför ni ska få betalt.

Kan beställaren ta upp fel som besiktningsmannen missat?

Fråga: Vi har nyligen avslutat en rörentreprenad i ett kontor. AB 04 gäller. Nu, nästan ett halvår efter godkänd slutbesiktning, har beställaren hört av sig och menar att vi har fel blandare på WC. När vi går igenom entreprenadhandlingarna inser vi att vi använt en annan blandare än vad handlingarna föreskriver. Men vid slutbesiktningen sades inte ett ord om att blandarna skulle vara felaktiga. Vi tycker att besiktningsmannen borde ta tagit upp det här vid slutbesiktningen, blandarna var ju fullt synliga. Har beställaren rätt att påtala det här så lång tid efter slutbesiktning?

Svar: Ja. Som huvudregel utgör det fel om ni inte har utfört blandarna enligt vad som följer av ert avtal. Enligt AB 04 kap 7 § 11 har beställaren sex månader från godkänd slutbesiktning på sig att göra gällande icke väsentliga fel som inte antecknats i slutbesiktningsutlåtandet trots att de var synliga. I din fråga skriver du att det nästan har gått ett halvår nu från godkänd slutbesiktning. Det låter alltså som beställaren har anmält det här felet i rätt tid.

Eftersom det här verkar vara ett fel som ni ansvarar för och som anmälts i rätt tid är huvudregeln att ni är skyldiga att avhjälpa felet. Men det finns två saker ni bör veta och som kan vara till nytta för er.

Den första är att ni kan ha rätt till ersättning om ni drabbas av merkostnader för att beställaren inte har underrättat er om felet utan dröjsmål från det att beställaren upptäckt eller borde ha upptäckt felet. Det framgår av AB 04 kap 5 § 15. Exempel på merkostnad är att felet orsakar en vattenskada som hinner bli värre p.g.a. den sena underrättelsen.

Den andra är att det finns undantag från huvudregeln att entreprenören är skyldig avhjälpa fel. I AB 04 kap 5 § 18 framkommer att om felet inte påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjlighet att använda den på ett ändamålsenligt sätt är entreprenören inte skyldig att avhjälpa om det skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. I så fall har beställaren rätt till prisavdrag istället för avhjälpande. Prisavdraget ska motsvara skillnaden på värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick, men avdraget ska inte vara mindre än den besparing entreprenören gjort genom det felaktiga utförandet. Regeln innebär alltså i korthet att entreprenören inte behöver avhjälpa ”småfel” som är kostsamma att avhjälpa. I de fallen får beställaren nöja sig med ett prisavdrag.

Kan vi få betalt för ÄTA när skriftlig beställning saknas?

Fråga: Vi har utfört en entreprenad för en beställares räkning enligt bestämmelserna i AB 04. Under entreprenaden bad beställaren muntligen om att vi skulle utföra ett visst arbete. Vi uppfattade det som ett ÄTA-arbete och förstod det som att vi var överens med beställaren om det och att vi därför skulle få mer betalt. Nu hävdar beställaren att vi inte kommer få någon tilläggsersättning, eftersom det inte finns någon skriftlig beställning. Är det omöjligt för oss att få betalt?

Svar: Nej, det är inte omöjligt. Men det är svårare än vad det hade varit om det funnits en skriftlig beställning.

AB 04 kap 2 § 3 säger att entreprenören är berättigad och skyldig att utföra sådana ÄTA-arbeten som föreskrivs av beställaren. I kap 2 § 6 anges att sådant ÄTA-arbete måste beställas skriftligen innan arbetet påbörjas. Finns ingen skriftlig beställning är huvudregeln att entreprenören inte har rätt till ersättning för det utförda arbetet.

Denna huvudregel är relativt sträng och det är därför viktigt att ni alltid gör ert yttersta att följa bestämmelserna och ser till att få en skriftlig beställning innan ÄTA-arbeten påbörjas. Men det finns undantag. I sammanhanget är det också värt att komma ihåg att det är ni som måste bevisa att ni har rätt till ersättning om det saknas skriftlig beställning.

En möjlighet till ersättning framgår av AB 04 kap 2 § 8. Där sägs att entreprenören har rätt till ersättning, trots att det inte finns någon skriftlig beställning, om det annars vore oskäligt. I kommentaren till bestämmelsen anges som exempel att det är oskäligt att entreprenören inte får ersättning om beställaren inte håller med entreprenören om att ett visst arbete är ett ÄTA-arbete. Entreprenören har rätt till ersättning om arbetet ändå utförs och det sedan visar sig att det var fråga om ett ÄTA-arbete.

Ett annat undantag från huvudregeln har kommit till genom att domstolar har prövat frågan. I en dom från Svea hovrätt saknades skriftliga beställningar för ÄTA-arbeten, trots att AB 04 gällde mellan parterna. Entreprenören ville ha tilläggsersättning, beställaren motsatte sig detta eftersom det inte fanns skriftliga beställningar. Hovrätten bedömde att parterna frångått skriftlighetskravet genom att båda parter under entreprenaden genomgående kommunicerat med varandra antingen muntligen eller via e-post. Genom sitt faktiska handlande hade parterna alltså kommit överens om att det inte behövdes skriftliga beställningar. Entreprenören hade därför rätt till ersättning för ÄTA-arbeten eftersom domstolen gav parternas faktiska handlande företräde framför de formella kraven i AB 04 i detta fall.

Det finns alltså möjligheter för er att försöka få ersättning även om skriftlig beställning saknas. Men det är som sagt mycket svårare, så se till att göra vad ni kan för att få skriftliga beställningar.

Får man ta betalt i förskott i en entreprenad?

Fråga: Vi är mitt uppe i en förhandling med en beställare om ett stort jobb som vi ska utföra. Det är en totalentreprenad enligt ABT 06. I arbetena ingår ganska mycket material som måste specialtillverkas och som kostar stora pengar. Vår materialleverantör vill därför ha en hel del betalt i förskott och vi vill om möjligt att vår beställare därmed också ska betala oss en del i förskott. Vi har helt enkelt inte möjlighet att ligga ute med så stora pengar under så lång tid som det blir frågan om. Men vår beställare säger att det inte är möjligt att få betalt i förskott i en entreprenad.

Vad gäller? Kan vi avtala om att få en del av kontraktssumman i förskott?

Svar: Huvudregeln enligt ABT 06 kap 6 § 12 är att kontraktssumman ska betalas enligt en mellan parterna avtalad betalningsplan. Det är endast i det fall parterna inte har avtalat något särskilt om när och hur betalning ska gå till som bestämmelsen i paragrafens andra stycke, som stadgar att beställaren inte är skyldig att betala för något annat än ”utfört kontraktsarbete”, aktualiseras.

Självklart kan man ha förståelse för att beställaren vill ha en koppling mellan utfört arbete och betalning och det är skälet till att det ofta i AF-delarna står att entreprenören ska upprätta en prestationsbunden betalningsplan ”enligt principerna i ABT 06 kap 6 § 12”. Det beställaren då uppnår är dels en koppling mellan betalning och utfört arbete och dels en koppling till rätten/möjligheten enligt ABT 06 att hålla inne en del av kontraktssumman som säkerhet för att entreprenören ska avhjälpa sådana fel som konstateras vid slutbesiktningen.

Men en beställare måste också ha förståelse för de risker det innebär för en entreprenör om denne ska ligga ute med väldigt stora belopp under lång tid och svaret på din fråga är alltså att det visst är möjligt för parterna att avtala om att en i förväg bestämd del av kontraktssumman ska betalas i förskott. Detta genom att parterna avtalar om en betalningsplan där entreprenören delvis får betalt innan arbetena har utförts, i det som brukar kallas för en ”framtung” betalningsplan. I ditt fall låter det dessutom som om detta är väl motiverat och skäligt med hänvisning till de stora kostnaderna för materialleveranser till beställarens entreprenad som ni kommer att få tidigt i projektet.

Kan jag begära besiktning när beställaren tar del av entreprenad i bruk?

Fråga: Vi är på väg att bli färdiga med en entreprenad där vi utför installationerna vid en nybyggnation, men en del arbeten återstår att göra. Nu begär plötsligt vår beställare att få ta entreprenaden i bruk genom att börja flytta in i vissa delar. Har beställaren rätt att göra det? Kan vi i sådana fall begära en besiktning? ABT 06 gäller mellan oss.

Svar: Enligt 5 kap. 2 § ABT 06 har beställaren rätt att ta del av entreprenaden i bruk redan under entreprenadtiden även om delen inte är avlämnad, så länge som beställaren först har samrått med dig om detta. Du kan därför inte hindra att beställaren tar del av entreprenaden i bruk. Ett sådant ibruktagande får dock vissa följder. Till exempel övertar din beställare ansvaret för all skada på entreprenaden som beror på att den brukas. Om övertagandet innebär att du får ökade kostnader för entreprenadens utförande och färdigställande ska dessa ersättas. Dessutom kan det innebära att ett eventuellt förseningsvite ska jämkas. Detta är viktigt att komma ihåg och du kan även uppmärksamma din beställare på detta.

Ofta uppkommer det diskussioner om vilka fel eller skador som fanns vid det tillfälle då del av entreprenaden togs i bruk, och vilka som uppkommit efter denna tidpunkt. Därför kan det vara bra att fastställa skicket vid övertagandet. Om den del som ska tas i bruk är färdigställd kan du begära slutbesiktning av denna del med stöd av 7 kap. 2 § ABT 06. Om delen inte är färdigställd kan du istället begära förbesiktning med stöd av 7 kap. 1 § ABT 06. Om din beställare inte vill att en besiktning ska hållas eller vägrar medverka på annat sätt har du enligt 7 kap. 7 § rätt att utse en egen besiktningsman. Denna rätt bör du använda dig av, eftersom det är viktigt att genom besiktning fastställa entreprenaden skick vid överlämnandet.

Varför pratas det så mycket om standardavtalen?

Fråga: Varför pratas det så mycket om standardavtalen? I många av de frågor som tagits upp här pratas det om standardavtalen AB 04 och ABT 06. Men jag använder nästan aldrig dem i entreprenaderna som jag gör. Är det ett problem?

Svar: Det kan vara problematiskt, eftersom det ofta är svårt att med säkerhet veta vad som gäller mellan dig och din beställare om ni inte använder ett standardavtal. Det kan göra det krångligt om en diskussion eller tvist uppstår.

När du utför installationsarbeten åt en privatperson finns konsumenttjänstlagen som reglerar exempelvis när betalning ska ske och vad du har för ansvar för fel. Men i svensk rätt finns det inte någon direkt tillämplig lag för kommersiella entreprenader, alltså entreprenader där din beställare är en juridisk person såsom ett byggföretag eller en bostadsrättsförening. Istället finns framförhandlade standardavtal som ofta används, till exempel AB 04 och ABT 06.

Om man inte använder ett standardavtal är det svårt att säga generellt vad som gäller. Varje fråga måste istället bedömas utifrån varje enskilt fall. Till att börja med får man titta i avtalet för entreprenaden och se om frågan regleras där. Annars får man försöka utröna vad som utgör ”allmänna obligationsrättsliga principer” för den avtalstyp man har. Det kanske finns något domstolsavgörande som kan ge vägledning och ibland kan det finnas utrymme att snegla på vad som står i till exempel köplagen. Det här leder till att det ofta är svårt för parterna att veta vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot varandra. Därför rekommenderar Installatörsföretagens entreprenadjurister normalt att ett lämpligt standardavtal används. På så sätt skapas en större förutsebarhet i vad som gäller mellan dig och din beställare.

När måste jag skicka hinderanmälan pga coronaviruset?

Fråga: Just nu utför vi en entreprenad och arbetena flyter på som vanligt. AB 04 gäller mellan oss och vår beställare. Men vi funderar på vad som gäller angående anmälan av sådana hinder som kan uppkomma på grund av corona-krisen. Vår entreprenad är alltså inte påverkad av coronaviruset i nuläget, men kanske måste vi underrätta vår beställare om att det skulle kunna uppkomma hinder senare under entreprenaden? Till exempel för att våra montörer kan bli sjuka eller för att det kan börja strula med leveranser av material och varor?

Svar: Det finns ingen skyldighet i AB 04 att underrätta er beställare om hinder förrän det finns konkreta förhållanden som faktiskt är ett hinder för er entreprenad. Ett viktigt syfte med hindersanmälan är att er beställare ska få kännedom om just sådana förhållanden, så att beställaren får möjlighet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att komma till rätta med hindret.

Följaktligen finns det ingen poäng med att ”föranmäla” att det möjligtvis kan bli någon form av hinder senare under entreprenaden. Beställaren kan ju ändå inte göra så mycket med sådan information och det finns istället en risk för att det skadar er affärsrelation, i vart fall om det inte tydligt framgår av underrättelsen att ni gör detta just för att värna om dialogen med er beställare. Kanske kommer er entreprenad att flyta på som vanligt hela vägen till slutbesiktningen? Det vet vi inte i nuläget. Det finns i och för sig inget som hindrar er från att flagga för beställaren om att coronaviruset kan leda till konsekvenser i entreprenaden, men jag tycker ändå att ni kan vänta och se om era montörer faktiskt börjar bli sjuka, era leveranser börjar strula eller ni på annat sätt kan se att coronaviruset faktiskt orsakar ett hinder. Så fort ett hinder faktiskt uppkommer bör ni dock anmäla det till er beställare så fort som möjligt.

Vad gäller om jag inte kan påbörja mina arbeten i tid?

Fråga: Vi har ett avtal med ett byggbolag om att koppla samman en nyproducerad byggnads VA med det kommunala nätet. Det är en utförandeentreprenad enligt AB 04. I vårt kontrakt står det att våra arbeten ska påbörjas den 1 april men nu visar det sig att markentreprenören, som är en sidoentreprenör till oss och är den som ska förbereda för våra arbeten, är försenad. Vi kommer enligt vår beställare inte att kunna börja arbetena förrän tidigast i mitten av maj.

Vad gäller? Har vi rätt till tidsförlängning och vad gör vi med de merkostnader som vi drabbas av?

Svar: I AB 04/ABT 06 kap 4 § 3 står det om hinder, dvs. sådana händelser som inträffar under en entreprenad och som under vissa förutsättningar kan ge dig som entreprenör rätt till tidsförlängning. I vissa situationer kan du dessutom ha rätt till ersättning för kostnader som du drabbas av pga. förskjutningen av tidplanen.

Den situation som du beskriver är mycket vanlig. Din beställare, dvs. byggbolaget, har tecknat kontrakt med sina olika underentreprenörer baserat på den tidplan som beställaren då jobbade efter. Sedan händer det saker under entreprenaden som innebär att tidplanen behöver revideras och olika arbeten skjuts därför framåt i tiden. Den här situationen faller, såvitt gäller dig och ditt avtal med beställaren, in under AB 04 kap 4 § 3 p 1, som handlar om hinder pga. en ”omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida”.

Genom att du drabbas av ett hinder som beror på beställaren har du inte bara rätt till tidsförlängning. Du har även enligt AB 04 kap 5 § 4 rätt till ersättning för sådana kostnader som du drabbas av pga. förseningen. Det kan exempelvis vara ökade lönekostnader och ökade kostnader för hjälpmedel som du bokat upp från den avtalade igångsättningstiden och som du inte kan boka av. Det är dock alltid du som ska visa att du faktiskt har drabbats av merkostnader och vilka belopp de uppgår till, och du har dessutom en skyldighet att om möjligt begränsa dina kostnader för att på det sättet begränsa beställarens ersättningsskyldighet.

Enligt AB 04 kap 4 § 4 måste du dessutom utan dröjsmål när du inser att du har drabbats av ett hinder underrätta beställaren om detta. En sådan underrättelse bör alltid vara skriftlig. Jag vet att en del beställare kan bli irriterade om entreprenören anmäler hinder och jag har förståelse för att en del entreprenörer av det skälet drar sig för ”reta upp beställaren”. I AB 04:s mening är detta dock inte någon ursäkt för att inte anmäla hindret. Tvärtom är det så att genom att inte underrätta beställaren riskerar du som entreprenör att förlora rätten till både mer tid och rätten till ersättning för uppkomna kostnader. Försök hellre att få beställaren att inse att din underrättelse även är för att han ska få bättre kontroll över sin tidplan så att den anpassas till verkliga förhållanden och att det är ett sätt att hjälpa beställaren att få bättre överblick över projektets totala ekonomi, inklusive dina oönskade merkostnader.

Får beställaren anlita någon annan för att utföra ÄTA-arbeten?

Fråga: Vi är underentreprenör åt ett byggbolag och ska utföra elinstallationerna i en nyproduktion av ett bostadshus. Det är en totalentreprenad och ABT 06 gäller mellan oss.

Nu visar det sig att vår beställare har kontaktat en konkurrent till oss för att montera ytterbelysning på cykelgaraget på innergården. Det glömde man att ta med i handlingarna när vi handlades upp, men nu tycker beställaren att det blir för dyrt att anlita oss för det här jobbet.

Kan beställaren verkligen göra så?

Svar: Enligt Begreppsbestämningarna till ABT 06 är ett ÄTA-arbete ett sådant arbete som ”står i omedelbart samband med kontraktsarbetena och som inte är av väsentligt annan natur än dessa”. Samma definition gäller för övrigt för ÄTA-arbeten i utförandeentreprenader enligt AB 04.

Att montera ytterligare belysning i en elentreprenad än den belysning som ingått i kontraktsarbetena ska definitivt vara att se som ett ÄTA-arbete i elentreprenaden. Då gäller enligt ABT 06 kap 2 § 3 att ni som den i entreprenaden anlitade elentreprenören är både ”berättigad och skyldig” att utföra dessa arbeten. Det betyder att ni inte kan tacka nej till en beställning av ÄTA-arbeten, men det betyder också att beställaren inte får anlita någon annan för att göra dessa arbeten.

Om beställaren trots det väljer att anlita någon annan för att montera belysningen på cykelgaraget, eller om beställaren utför arbetena själv, har ni enligt ABT 06 kap 6 § 2 rätt till ersättning för sådana eventuella kostnader som ni drabbas av pga. detta samt har ni även rätt till ersättning för utebliven vinst för det ÄTA-arbete ni inte fick utföra.

I kontraktshandlingarna (normalt under koden AFD.611 Ersättning för ÄTA-arbeten i de Administrativa föreskrifterna) anges hur ÄTA-arbeten ska ersättas, och då gäller det som står där mellan parterna. Om man inte har avtalat om någon särskild modell för ersättning för ÄTA-arbeten, eller om man inte kan komma överens om betalningen gäller enligt ABT 06 kap 6 § 9 att entreprenören i stället ersätts på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen.

Vad är ”självkostnadsprincipen” i AB 04?

Fråga: För ett tag sedan utförde vi ett arbete åt en fastighetsägare. Det var ett brådskande arbete, varför vi kom överens om att alla arbeten skulle utföras på löpande räkning ”enligt självkostnadsprincipen i AB 04”. Inga timpriser avtalades.

Vi håller nu på att sammanställa vår faktura. Det har gått åt ganska många arbetstimmar. Eftersom inga timpriser avtalades, så vet vi inte riktigt hur mycket vi får ta betalt för vår arbetstid.

Vad innebär egentligen ” självkostnadsprincipen i AB 04” och hur ska man då ta betalt?

Svar: Om ni utför arbeten på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen i AB 04 (6 kap. 9 och 10 §§) ska ni få ersättning för samtliga kostnader för att utföra era arbeten. Det första ni ska göra är därför att sammanställa alla era faktiska kostnader för entreprenaden. Dessa ska ersättas fullt ut.

Dessutom har ni rätt att göra ett procentuellt påslag – det så kallade ”entreprenörarvodet” - på samtliga dessa kostnader. Ni måste avtala om vilken procent som ska gälla för entreprenörarvodet. Entreprenörarvodet ska omfatta er vinst, och det ska även ersätta era kostnader för räntor och centraladministration. Därför är det viktigt att avtala om en nivå på entreprenörarvodet som täcker allt detta.

Enligt självkostnadsprincipen ska alla era kostnader för de arbetstagare som utfört arbetena ersättas fullt ut. Kostnaden för en anställd är dock inte bara lönen, utan även kostnader till följd av åtaganden enligt lag och kollektivavtal. Därför kan anställningskostnader i många fall vara svåra att beräkna och sammanställa. Ett enkelt sätt att komma runt detta är att avtala om timpriser, vilket vi rekommenderar att ni alltid gör.

För de fall då ni inte har avtalat om timpriser har Installatörsföretagen tagit fram hjälpmedel som bl.a. klargör hur ni ska ta betalt för era anställningskostnader. Vi kallar detta hjälpmedel KF 21 och man kan ladda ned det från vår hemsida. Det huvudsakliga syftet med KF 21 är att tydliggöra några av de kostnader som ska ersättas när arbeten utförs på löpande räkning, samt att förenkla beräkningen av dessa kostnader. Dessutom klargör vi i KF 21 vår uppfattning om vad som ska räknas in i kostnader för centraladministration, som ju endast ersätts genom entreprenörarvodet.

Därför rekommenderar vi att ni laddar ned KF 21 och tillhörande excel-filer från vår hemsida. Där finns all information ni behöver för att lunna ta betalt enligt självkostnadsprincipen. Om något är oklart eller om ni har några frågor i övrigt är det bara att ringa oss på 08-762 75 15. Där kan man alltid få hjälp med entreprenadrättsliga frågor.

Måste jag tåla tio procent ÄTA-arbete utan rätt till tidsförlängning?

Fråga: Jag har tidigare alltid fått höra att jag som entreprenör måste tåla ÄTA-arbeten upp till tio procent av kontraktssumman och att jag alltså inte har rätt till tidsförlängning. På senare tid har jag dock hört flera personer påstå att det inte stämmer. Vad är det egentligen som gäller?

Svar: Det är ett vanligt missförstånd att AB 04 och ABT 06 innehåller regler som anger att du som entreprenör måste tåla en viss procent ÄTA-arbeten utan att ha rätt till tidsförlängning. Någon sådan regel finns inte i standardavtalen.

I 4 kap. 2 § AB 04 och ABT 06 står det att kontraktsarbetena ska vara färdigställda och tillgängliga för slutbesiktning eller avlämnande på annat sätt vid kontraktstidens utgång. Sedan står det att kontraktstiden ska förlängas eller avkortas i den utsträckning ÄTA-arbete påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden.

Är det ett tilläggsarbete som påverkar möjligheten att hålla kontraktstiden har du med andra ord rätt till tidsförlängning enligt AB 04 och ABT 06.

Däremot förekommer det att beställaren skriver in sådana procentsatser i kontraktshandlingarna för den specifika entreprenaden och alltså gör en ändring från AB 04/ABT 06 (det som brukar kallas för ”avsteg”). Antingen att ändringen skrivs direkt i kontraktet eller att beställaren skriver in det i AF-delen. Om ändringen finns i AF-delen ska den, för att vara giltig, stå under rätt kod och rätt rubrik och det ska även finnas en hänvisning till ändringen under koden AFC.111 om det är en entreprenad på AB 04 eller AFD.111 om det är en entreprenad på ABT 06.

Du som medlem kan ta del av mer information om hur du hittar avsteg i handlingarna, exempel på avsteg och riskerna med dessa samt hur du kan hantera dem här på webbplatsen:

Avsteg från AB 04 och ABT 06

Har vi rätt att ta tillbaka materialet om byggaren har gått i konkurs?

Fråga: Under en pågående entreprenad har byggaren som vi arbetar för gått i konkurs. Har vi rätt att ta tillbaka material från arbetsstället?

Svar: Det är svårt att ge ett generellt svar på frågan och oftast behöver man göra en bedömning i varje enskilt fall. Det främsta rådet är att ni bör kontakta en jurist i denna situation.

Om jag ändå ska försöka att ge ett generellt svar är det beroende av flera faktorer. En sådan faktor är om ni har besittning över materialet. Besittning kan till exempel uppnås genom att materialet hålls skiljt från annat material, att det är tydligt att materialet är ert och att ni kommer åt det. I sådana fall har ni oftast rätt att ta tillbaka materialet, även om det förvaras på arbetsstället. Materialet kan i vissa fall vara i er besittning trots att ni inte har direkt åtkomst till det, till exempel på grund av att ni inte kommer in på arbetsstället utan att beställaren öppnar åt er. Som ovan poängterats är det viktigt att en bedömning görs av alla de omständigheter som föreligger i varje enskilt fall.

Material som har installerats kan som huvudregel aldrig tas tillbaka av er. Materialet har då blivit en del av fastigheten och är att se som fast egendom eller som byggnadstillbehör. Det kan utgöra en brottslig handling att ta tillbaka installerat material, vilket även gäller i fall där byggaren inte har gått i konkurs.

Om ni på arbetsstället har material som ni inte har besittning över, men som inte heller är installerat, kan det endast tas tillbaka om ni har ett giltigt äganderättsförbehåll och om materialet finns kvar och kan identifieras. Ett äganderättsförbehåll är ett avtalsvillkor som ger er rätt att ta tillbaka materialet om byggaren inte uppfyller vissa delar av avtalet. Det är en annan fråga om ett äganderättsförbehåll alls kan vara giltigt avseende material som är tänkt att ingå i en entreprenad, eftersom ett sådant förbehåll typiskt sett inte gäller för material som köparen tillåts förfoga över innan slutlig betalning har skett.

Hur går vi vidare för att få betalt?

FRÅGA: Vi har gjort ett jobb hos en kund som vi har fakturerat kunden för. Fakturan har inte betalats trots att vi har skickat en betalningspåminnelse och vi har inte heller hört något från kunden. Vi anser att vi har rätt till betalning enligt den faktura vi har ställt ut. Hur kan vi gå vidare för att få betalt för det arbete vi har utfört?

SVAR: En första möjlighet, och det som bör vara utgångspunkten, är att skicka ett inkassokrav till kunden. Eftersom inkasso är ett lagreglerat förfarande med många formaliakrav att följa, rekommenderar jag er att ge ett inkassobolag i uppdrag att driva in den fordran ni anser att ni har.

Om kunden därefter inte betalar och inte heller bestrider (invänder mot) ert krav kan ni ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogden. Det kan ni också göra utan att först skicka ett inkassokrav, men det riskerar naturligtvis att påverka er och kundens affärsrelation. Om kunden inte heller där bestrider ansökan kan Kronofogden meddela ett utslag. Ett utslag är en exekutionstitel, vilket innebär att kravet är verkställbart och kan drivas in.

I det fall kunden någon gång under processen bestrider ert krav förändras era möjligheter. Ni får då enligt god inkassosed inte ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden och i sådant fall ta ställning till om ni vill inleda en process i tingsrätten.

Hörs kunden inte av efter inkassokravet, utan bestrider ert krav först efter ansökan om betalningsföreläggande, kan Kronofogden inte meddela ett utslag. I sådant fall kommer Kronofogden att fråga er om ni vill att ert krav ska prövas av tingsrätten. Om ni vill det kommer Kronofogden lämna över ert krav till tingsrätten.

Värt att tänka på är att ett meddelande från kunden om att denne inte kan betala den aktuella summan inte är ett bestridande. Ett bestridande kan i övrigt både vara blankt, det vill säga inte innehålla någon information annat än att kravet bestrids, eller motiverat med en anledning till varför kravet inte är riktigt. Först i processen i tingsrätten måste kunden lämna ett motiverat bestridande.

När ni väljer att gå vidare med ett krav kan det också vara värt att fundera över hur kunden har agerat tidigare i avtalsrelationen med er. Om kunden redan när denne fått fakturan varit aktiv och bestridit med en motivering till varför kravet är felaktigt, kan det vara onödigt att inleda ett förfarande hos Kronofogden, eftersom kunden även där troligtvis kommer att bestrida. I ett sådant fall kan man spara tid genom att driva processen vidare i tingsrätten om man anser sig ha rätt. Processen i tingsrätten kan ibland vara kostsam och ni behöver därför värdera riskerna med förfarandet.

Är konsultens ansvarsbegränsning giltig?

Fråga: Vi utför just nu en mindre entreprenad där vi har projekteringsansvar för vissa tekniska lösningar. För att få hjälp med projekteringen har vi anlitat en teknisk konsult. Mellan oss och konsulten gäller ABK 09.

Vid det senaste projekteringsmötet upptäckte vi att det finns omfattande fel i de handlingar som konsulten upprättat. Dessa fel medför att många av våra arbeten måste göras om. Vi uppskattar att våra merkostnader på grund av felen kommer att uppgå till minst 500 000 kronor.

Vår konsult har informerats om vårt krav och medger att han har gjort fel. Emellertid vill han inte ersätta hela vår kostnad. Han påstår att hans ansvar är begränsat, eftersom han i sitt anbud har skrivit in följande text:

”Konsultbolagets sammanlagda skadeståndsskyldighet för uppdraget är begränsat till arvodets storlek, dock högst 120 prisbasbelopp.”

Gäller detta verkligen? I sådana fall kommer vi inte få ersättning för någon större del av våra kostnader, eftersom konsulten hittills bara har fakturerat cirka 50 000 kronor och projekteringsarbetet i princip är avslutat.

Svar: Dessvärre verkar er konsult ha rätt i sitt påstående.

I 5 kap. 3 § ABK 09 föreskrivs visserligen att konsultens sammanlagda skadeståndsskyldighet för uppdraget uppgår till 120 prisbasbelopp, om inte annat har avtalats. För år 2019 motsvarar detta knappt 5,6 miljoner kronor.

Emellertid är 5 kap. 3 § ABK 09 en så kallad täckbestämmelse. Detta innebär att det står parterna fritt att avtala om andra nivåer för ansvarsbegränsning än vad som framgår av bestämmelsen, utan att man behöver ta upp ändringen i en särskild sammanställning eller liknande. Det räcker med att ändringen har tagits in i en av kontraktshandlingarna för att den ska gälla.

I detta fall har er konsult begränsat sitt ansvar på ett tydligt sätt i sitt anbud. Om anbudet är en del av kontraktshandlingarna gäller då alltså denna begränsning före 5 kap. 3 § ABK 09, med den följden att konsultens ansvar är begränsat till det slutliga arvodets storlek, det vill säga cirka 50 000 kronor.

Just denna typ av ändring blir allt vanligare. Ändringen är lätt att missa, men kan som i detta fall få allvarliga konsekvenser. Därför måste man noggrant läsa igenom anbud och övriga kontraktshandlingar innan man skriver på avtalet.

I vilken mån kan beställaren hålla inne betalning, om man kommit överens om betalningsplan?

Fråga: Vi har nyligen börjat utföra arbeten i en renoveringsentreprenad. ABT 06 har avtalats mellan oss och vår beställare, och vi har kommit överens om en betalningsplan för vår kontraktssumma.

För lite mer än en månad sedan skickade vi vår första faktura. Det fakturerade beloppet avser endast kontraktsarbeten och stämmer helt överens med betalningsplanen.

På fakturans förfallodag inkom en betalning från vår beställare. De hade dock inte betalat hela det fakturerade beloppet. När vi kontaktade beställarens ombud uppgav han att anledningen till detta är att de kommer att innehålla 10 % av varje faktura som säkerhet för avhjälpande av eventuella fel i vår entreprenad.

Har de verkligen rätt att göra på detta sätt?

Svar: Enligt den bestämmelse i ABT 06 som är relevant för denna fråga, det vill säga 6 kap. 12 §, har de inte rätt att göra på detta sätt.

Det första stycket i 6 kap. 12 § ABT 06 är mycket kortfattat och tydligt. Där anges endast att ”kontraktssumman erläggs enligt betalningsplan och mot faktura”. Detta innebär att om ni har en avtalad betalningsplan, så ska denna följas till punkt och pricka. Detta gäller för såväl er som er beställare.

Av det andra stycket i samma bestämmelse framgår att om det ”saknas en betalningsplan”, så gäller vad som anges i det tredje stycket. I det tredje stycket anges i och för sig att en beställare har rätt att innehålla 10 % av ett fakturerat belopp som säkerhet för framtida avhjälpande av fel. Något fel behöver alltså inte ha konstaterats för att beställaren ska ha rätt att innehålla betalning. Det tredje stycket gäller dock alltså endast om det ”saknas en betalningsplan”, och i ert fall gör det ju inte det. Ni har en avtalad betalningsplan. Därför är beställaren rätt att innehålla belopp för avhjälpande av fel enligt tredje stycket inte tillämplig.

Enligt ABT 06 ska er beställare alltså följa den betalningsplan som avtalats mellan er. De har inte rätt att innehålla något belopp som säkerhet för ett framtida avhjälpande av fel i er entreprenad.

Avslutningsvis ska det emellertid framhållas att det är vanligt förekommande att beställare skriver in avsteg gentemot ABT 06 i kontraktshandlingarna, och att ett av de vanligaste avstegen är just det att beställaren ska ha rätt att innehålla betalning även när det finns en betalningsplan. Detta bör entreprenören kontrollera innan avtalet skrivs på och betalningsplanen slås fast. Om beställaren vill ha en rätt att innehålla belopp så kanske ni måste ha en betalningsplan som är mer ”framtung” än vad som normalt är fallet, för att inte äventyra ert företags likviditet.

Vad innebär ett budgetpris?

Fråga: Ni har tidigare tagit upp en fråga om vad som gäller när en entreprenör har lämnat en ungefärlig prisuppgift till en privatperson. Juristen svarade då att en ungefärlig prisuppgift inte får överskridas med mer än 15 % enligt konsumenttjänstlagen. Jag jobbar väldigt sällan åt privatpersoner, utan har i stort sett bara företagskunder. Normalt gäller AB 04 eller ABT 06 för de entreprenader jag utför. Finns det någon motsvarande regel om ungefärlig prisuppgift i AB 04 och ABT 06?

Svar: Nej, det finns inte någon regel om ungefärlig prisuppgift i AB 04 eller ABT 06. Däremot förekommer det att parterna i en entreprenad som ska ersättas på löpande räkning avtalar om ett ”budgetpris”. Normalt sett sker det när beställaren vill få en uppfattning om vad entreprenaden kommer att kosta men situationen är sådan att entreprenören inte kan eller vill lämna ett fast pris.

”Budgetpris” är dock inte ett vedertaget begrepp i AB 04 eller ABT 06 och finns inte med i de två standardavtalens begreppsbestämningar. På konsultsidan däremot, i standardavtalet ABK 09 för konsultuppdrag, finns budgetpris med i begreppsbestämningarna. Där framgår att ett budgetpris är en icke bindande prisuppgift.

Om det inte framgår av avtalet vad parterna i entreprenaden avser med begreppet budgetpris är utgångspunkten att budgetpriset bara är en kostnadsuppskattning och inte en bindande prisuppgift. Men att använda ett budgetpris, utan att vara överens om vad det innebär, kan ge upphov till tvister.
Om du och din beställare skulle vilja avtala om ett budgetpris bör ni därför även förtydliga vad som menas och lämpligtvis även ange under vilka omständigheter budgetpriset får justeras och vad som händer om du överskrider budgetpriset.

Missade skicka faktura, är det för sent nu?

Fråga: Vi upptäckte precis att vi missat att fakturera kunden i en entreprenad vi färdigställde för två år sedan. Är kunden fortfarande skyldig att betala om vi skickar fakturan nu, eller är det för sent?

Svar: Det framgår inte vem kunden är eller hur ert avtal ser ut.

Om kunden är konsument är preskriptionstiden tre år enligt preskriptionslagen. Att en skuld preskriberas betyder att ni förlorar er rätt att få skulden betald. Det innebär att om kunden får fakturan inom tre år är fordran inte preskriberad och ni har fortfarande rätt att få betalt – det är alltså inte för sent. Skulle ni ha avtalat om en kortare preskriptionstid så gäller den.

Om kunden är näringsidkare, till exempel ett byggbolag, gäller andra regler. Preskriptionstiden enligt preskriptionslagen är då tio år. Har ni inte avtalat om något annat är det alltså tio år som gäller och ni har gott om tid på er att skicka fakturan.

Men avtal mellan näringsidkare brukar ofta innehålla regler som förkortar den långa preskriptionstiden. Dessa regler kan finnas i standardavtal som ni baserar ert avtal på, i ert avtal eller i AF-delen. Enligt standardavtalet AB 04 kap 6 § 19 är preskriptionstiden för kontraktssumman två år från godkänd slutbesiktning och för ändrings- och tilläggsarbeten sex månader från godkänd slutbesiktning. I standardavtalet AB-U 07 är tiderna ännu kortare: fyra månader för ändring- och tilläggsarbeten och tjugotvå månader för kontraktssumman (se AB-U 07 punkt 11). Så om ert avtal med kunden är baserat på ett standardavtal kan det vara så att fordran redan är preskriberad och kunden därför inte är skyldig att betala fakturan.

Ingår de extra dricksfontänerna i vårt fasta pris eller är det en ÄTA?

Fråga: Vi utför en entreprenad i en skola och har hamnat i diskussioner med beställaren om hur många dricksfontäner som ingår i vårt fasta pris. Det har visat sig att det står olika uppgifter i förfrågningsunderlaget. I rambeskrivningen står det att det ska vara 4 stycken dricksfontäner, men på ritningen finns det 6 stycken inritade. Vi har bara räknat med 4 stycken i vårt pris men beställaren vill nu att vi installerar 6 stycken. AB 04 gäller. Har vi rätt till ÄTA-ersättning?

Svar: Huvudregeln är att handlingarna kompletterar varandra (1 kap. 2 § AB 04). Det innebär att handlingarna ska läsas tillsammans och att ett visst arbete bara behöver redovisas på ett ställe för att det ska ingå i kontraktsarbetena och därmed i det pris du angett. Om det hade varit så att det fanns 6 stycken dricksfontäner inritade på ritningen, medan dricksfontäner inte nämndes alls i rambeskrivningen, hade 6 stycken dricksfontäner ingått i ditt pris eftersom handlingarna kompletterar varandra.

I situationen du beskriver är det dock fråga om motstridigheter i handlingarna. I den ena handlingen står det att det ska vara 4 stycken, i den andra står det att det ska vara 6 stycken. Du kan då inte utföra ”både och”, utan måste utföra antingen det ena eller det andra. För att då avgöra vad som gäller – 4 stycken eller 6 stycken – finns en rangordningsregel i 1 kap. 3 § AB 04.

Rangordningen i 1 kap. 3 § AB 04 ser ut så här:

  1. Kontrakt
  2. Ändringar i AB 04 som är upptagna i sammanställning i administrativa föreskrifter
  3. AB 04
  4. Beställning
  5. Anbud
  6. Särskilda mät- och ersättningsregler
  7. À-prislista eller prissatt mängdförteckning
  8. Kompletterande föreskrifter för entreprenaden lämnade före anbudets avgivande
  9. Administrativa föreskrifter
  10. Ej prissatt mängdförteckning
  11. Beskrivningar
  12. Ritningar
  13. Övriga handlingar

Vid motstridighet mellan uppgift om antal i mängdförteckning och uppgift i övrigt förfrågningsunderlag skall kontraktsarbetenas omfattning dock bestämmas till det antal som anges i förteckningen.

Där kan du se att beskrivningar ligger högre upp i rangordningen än ritningar. Det innebär att det är uppgiften i rambeskrivningen, alltså 4 dricksfontäner, som ingår i kontraktsarbetena och i ditt fasta pris. Vill beställaren få ytterligare dricksfontäner utförda är det fråga om ett ÄTA-arbete. Det bör här tilläggas att jag tolkar din fråga som att det inte handlar om en uppgift i mängdförteckning i ditt fall. Om så hade varit fallet skulle uppgiften i mängdförteckningen gälla före övrigt förfrågningsunderlag.

Observera att det ovanstående förutsätter att rangordningen i AB 04 gäller! För att vara säker på vad som gäller i ditt fall behöver du kolla om din beställare har ändrat rangordningen i just er avtalsrelation. En sådan ändring kan antingen stå i kontraktet eller i AF-delen. Om en ändring av rangordningen finns i AF-delen måste det också finnas en hänvisning under kod AFC.111 för att ändringen ska vara giltig.

Kan entreprenören ha något ansvar för beställarens konsult?

Fråga: Vi har för avsikt att lämna anbud i en entreprenad där vår beställare föreskrivit att ABT 06 ska gälla mellan oss. Trots detta har beställaren i förfrågningsunderlaget tagit med flera handlingar, till exempel ritningar och beskrivningar, som redan har projekterats färdigt av deras konsult.

Vilket ansvar har vi för att deras konsults projektering är rätt, och vad ska vi räkna på vid eventuella motstridigheter mellan handlingarna i förfrågningsunderlaget?

Svar: Ni har inget ansvar för att de handlingar som er beställare tillhandahåller är korrekta eller att de tekniska lösningar som denne tagit fram är lämpliga för sitt ändamål. Enligt 1 kap. 6 § ABT 06 har den part som tillhandahållit uppgifter, undersökningsmaterial och/eller tekniska lösningar fullt ansvar för att dessa är riktiga. Det spelar då ingen roll om beställaren upprättat handlingarna själv eller om denne har tagit hjälp av en konsult, ansvaret gentemot er ligger likväl på beställaren. Ni har inte heller någon skyldighet att kontrollera de uppgifter som lämnas. Istället ska ni utgå från att de är korrekta. I detta avseende föreligger alltså ingen skillnad mellan total- och utförande­entreprenader.

Om ni upptäcker motstridigheter mellan de handlingar som ingår i förfrågningsunderlaget, till exempel mellan ritning och beskrivning, ska ni enligt 1 kap. 4 § ABT 06 räkna med den uppgift som innebär lägst kostnad för er del. Här föreligger alltså en avsevärd skillnad gentemot en utförande­entreprenad enligt AB 04, där motstridigheter av detta slag istället ska lösas genom den rangordning som framgår av 1 kap. 3 § AB 04. Denna skillnad är viktig att komma ihåg när man räknar på sitt anbud.

Övertar jag allt garantiansvar?

Fråga: Hej, jag har fått en förfrågan om att gå in i ett projekt och slutföra ett jobb som en annan entreprenör har påbörjat. Det är en utförandeentreprenad på AB 04. Jag har dock hört rykten om att jag i så fall tar över garantiansvaret för det som den tidigare entreprenören har utfört. Stämmer det?

Svar: Nej, det finns inte någon regel i AB 04 som säger att du automatiskt övertar garantiansvaret för det som den tidigare entreprenören har utfört i projektet.

Utgångspunkten är istället att du endast ansvarar för det du utför. Om ett fel framträder i entreprenaden under din garantitid antas du dock vara ansvarig för felet. Om du har uppfattningen att du inte ansvarar för felet så åligger det dig att visa att du har utfört entreprenaden kontraktsenligt eller göra det sannolikt att felet beror på något du inte ansvarar för, till exempel det som den tidigare entreprenören har utfört. Här kan det bli fråga om en viss gränsdragningsproblematik om det är svårt att avgöra vad som är fel eller vad felet beror på. Om du väljer att ta jobbet är det därför bra om du, innan du påbörjar ditt arbete, dokumenterar det som den tidigare entreprenören har gjort. Exempelvis genom besiktning, fotografier eller video.

Beställaren tänker inte alltid på att du endast ansvarar för det du utför. Om du bestämmer dig för att ta jobbet kan det också vara bra att klargöra för beställaren att du inte övertar något garantiansvar för det som den tidigare entreprenören har utfört. Gör det gärna skriftligen.

Är vi bundna av vårt anbud?

Fråga: Vi har nyligen skickat ett anbud för en entreprenad till en beställare och vet ännu inte om vi kommer att få jobbet. Nu har vi dock fått ett erbjudande från en annan beställare om ett jobb som vi skulle vilja ta. Kan vi göra det och vad gäller i så fall rent juridiskt om den första beställaren tackar ja till vårt anbud? Vi har förmodligen inte möjlighet att utföra båda entreprenaderna.

Svar: Frågan bottnar i hur avtalsbundenhet uppkommer. Under förutsättning att ni inte i anbudet har skrivit några särskilda villkor för hur ett bindande avtal uppkommer i just ert fall, hamnar vi här i de allmänna avtalsrättsliga reglerna. De kommer till uttryck i lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (”avtalslagen”).

Avtalslagen anger att ni som anbudsgivare är bundna av ert anbud under den så kallade acceptfristen. Om ni exempelvis har angett att anbudet är giltigt en viss tid eller att beställaren måste höra av sig inom en viss tid för att tacka ja eller nej till anbudet, utgör den tiden acceptfristen. Om ni inte har angett något sådant ska acceptfristen bestämmas till skälig tid. Vad som är skälig tid beror på omständigheterna i det enskilda fallet och får bland annat bedömas utifrån hur lång betänketid det är rimligt att beställaren får.

Er bundenhet till anbudet medför att om beställaren tackar ja inom acceptfristen, uppkommer ett bindande avtal. Om beställaren däremot tackar ja men samtidigt kommer med tillägg eller ändringar avseende avtalsinnehållet, räknas det istället som ett nytt anbud. Ni är då inte längre bundna av ert anbud och har istället rätt att tacka ja eller nej till beställaren anbud.

I ert fall innebär detta att om den första beställaren tackar ja till ert anbud utan att göra några tillägg eller ändringar, har avtalsbundenhet uppstått. Om det då visar sig att ni inte kan utföra entreprenaden på grund av att ni har tackat ja till erbjudandet från den andra beställaren, föreligger ett avtalsbrott.

Om ni inte utför entreprenaden åt den första beställaren, riskerar ni att få betala ett skadestånd. Det förutsätter dock att beställaren kan visa att en faktisk skada har uppkommit. Ett exempel på skada kan vara att beställaren blir tvungen att anlita en annan entreprenör som tar ett högre pris än det som ni har angett i ert anbud. Skadeståndet skulle i så fall motsvara mellanskillnaden mellan det pris som ni angett i anbudet och den andra entreprenörens högre pris. Notera dock att beställaren i det här läget har en skyldighet att begränsa sin skada – det går alltså inte anlita någon som är obefogat dyr och sedan kräva er på hela mellanskillnaden.

I vissa fall är det möjligt att återkalla ett anbud. Det förutsätter dock att återkallelsen kommer fram till beställaren antingen innan eller samtidigt som denne tar del av anbudet. Om ett anbud exempelvis har skickats per post, tar postgången normalt någon eller några dagar. Då skulle anbudet till exempel kunna återkallas genom att ett återkallelsemeddelande skickas per mejl så att det kommer fram till beställaren innan eller samtidigt som denne tar del av det postade anbudet. I ett sådant läge finns det alltså inte längre någon bundenhet till anbudet.

Kan jag få ersättning för avbeställningen?

Fråga: Vi är under pågående entreprenad. Vår beställare har nu plötsligt avbeställt de blandare som ingick. När avbeställningen gjordes hade jag redan köpt in och hunnit få blandarna levererade. Det här innebär förstås extra kostnader för mig. Beställaren vill inte betala nånting alls för de blandare jag redan köpt in. Har jag rätt till någon ersättning? AB 04 gäller.

Svar: Ja. Enligt AB 04 kap 6 § 4 har du rätt till ersättning för åtgärder, arbeten eller utgifter som på grund av det avgående arbetet inte blir till avsedd nytta. Om du har möjlighet att minska dessa förgäveskostnader, till exempel genom att lämna tillbaks de ursprungliga blandarna, ska du förstås göra det. Men beställaren är skyldig ersätta dina förgäveskostnader, till exempel dina kostnader för återlämning.

Kom också ihåg att när entreprenadtiden är slut ska det göras en slutavräkning mellan summan av tillägg och summan av avdrag. Om du sammanlagt i entreprenaden har drabbats av större avbeställningar än av tillkommande får du även ersättning för det. Du har då rätt till 10 % av skillnaden mellan avgående och tillkommande. Om skillnaden mellan avgående och tillkommande är större än 20 % av kontraktssumman har du också rätt till skälig ersättning för utebliven vinst på den delen. Det här regleras i AB 04 kap 6 § 11.

Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad?

Fråga: Vad har jag för ansvar för fel efter avslutad entreprenad? Är det skillnad mellan garantitid och ansvarstid?

Svar: Efter avslutad entreprenad har du enligt kap. 4 § 7 AB 04 och ABT 06 ett ansvar under tio år för fel som uppkommer till följd av ditt utförda arbete. Denna tid kallas ansvarstid och löper från den dag entreprenaden avlämnades, vilket sker genom en godkänd slutbesiktning eller på annat sätt du och din beställare kommit överens om.

De första åren av ansvarstiden kan bestå av en garantitid. Garantitid är inte lagreglerat men föreskrivs i AB-avtalen. Garantitiden är enligt kap. 4 § 7 AB 04 fem år för arbete och två år för material och varor och enligt kap. 4 § 7 ABT 06 fem år både för arbete och material, med viss reservation för om beställaren har föreskrivit särskilt material eller en särskild vara då garantitiden kan förkortas till två år. Innehar du en längre garantitid på material eller vara från din leverantör gäller även denna längre garantitid mot din beställare.

Om du inte använt något standardavtal eller på annat sätt lämnat ett garantiåtagande är det således upp till dig om du vill lämna en garanti till din beställare.

Under garantitiden ansvarar du för de fel som framträder och som inte var synliga och möjliga att upptäcka under slutbesiktningen eller som beställaren skriftligen anmäler inom sex månader (inom 18 månader om felet är väsentligt). Detta framgår av kap 5 § 5 och kap. 7 § 11 AB/ABT. Enligt ABT ansvarar du även för fel som endast kan konstateras genom mätning, provning eller nyttjande, eller som konstaterats genom en besiktning som sker med stöd av författning. Under ansvarstiden ansvarar du enligt kap. 5 § 6 AB/ABT endast för väsentliga fel som har orsakats genom att du varit vårdslös.

När du arbetar med en konsument som beställare har du också en ansvarstid om tio år enligt 17 § konsumenttjänstlagen. Konsumenttjänstlagen reglerar ingenting om garantier men avser entreprenaden en ny- eller tillbyggnation återfinns en regel i 59 § konsumenttjänstlagen som i praktiken motsvarar en garantitid om två år. Har en slutbesiktning gjorts vid en sådan ny- eller tillbyggnation och denna godkänts får konsumenten endast åberopa fel, utöver de som antecknats i besiktningsutlåtandet, som konsumenten har påtalat vid slutbesiktningen men som besiktningsmannen inte har ansett utgöra fel, som besiktningsmannen varken har märkt eller borde ha märkt vid slutbesiktningen eller som har påtalats av konsumenten inom sex månader från slutbesiktningen.

Skillnaden mellan garantitid och ansvarstid är främst att under garantiden förutsätts du vara ansvarig för felet och det är därför du som får bevisa motsatsen om du är av någon annan uppfattning. Under ansvarstiden är det beställaren som har att visa att du ansvarar för felet.

De fel du ansvarar för enligt ovan sagda är du skyldig att avhjälpa utan ersättning. Fel som inte i väsentlig grad påverkar entreprenadens bestånd, utseende eller möjligheten att använda den på ändamålsenligt sätt är du inte skyldig att avhjälpa, i den utsträckning detta skulle vara oskäligt med hänsyn till avhjälpandekostnader och andra omständigheter. T.ex. om en toalettstol är felplacerad enligt ritning men inte strider mot branschregler eller på annat sätt har betydelse för övrig inredning skulle det anses vara oskäligt att entreprenören tvingas avhjälpa genom att bila upp golv etc., eftersom de kostnaderna skulle vida överstiga den olägenhet den felplacerade toalettstolen medför för beställaren. Beställaren blir då istället berättigad till avdrag på entreprenadsumman med belopp motsvarande skillnaden mellan värdet på entreprenaden i kontraktsenligt respektive felaktigt skick. Detta gäller både om AB-avtalen och konsumenttjänstlagen är tillämpliga.

Gäller avsteget från AB 04?

Fråga: Vi har en pågående entreprenad åt en byggare. I de administrativa föreskrifterna fanns ett avsteg från en fast bestämmelse i AB 04, men avsteget stod inte med under kod AFC.111. Vi har hört att det måste finnas en hänvisning till avsteget under den koden för att det ska gälla och därför räknade vi inte med det i anbudet. Byggaren menar nu att avsteget visst gäller, eftersom de även har skrivit in det i kontraktet.

Svar: Frågan har att göra med rangordningsregeln i kapitel 1 § 3 AB 04. Om det finns motstridiga uppgifter/villkor i kontraktshandlingarna kan man med hjälp av rangordningsregeln avgöra vilket av dem som ”vinner” över det andra.

Av punkt 1-3 i rangordningsregeln framgår att kontraktet ligger högst upp. Därefter kommer ändringar från AB 04 som är upptagna i en sammanställning i de administrativa föreskrifterna (AFC.111). Sedan kommer AB 04.

Eftersom kontraktet ligger högst upp i rangordningen, är ni bundna till det som står där. Det innebär att om avsteget står med i kontraktet så gäller det, även fast det inte var upptaget under AFC.111 i de administrativa föreskrifterna. Därför är det viktigt att ni alltid läser igenom kontraktet innan det skrivs under, annars riskerar ni att bli bundna till sådant som ni inte har tagit höjd för i anbudet.

Om avsteget inte hade stått med i kontraktet hade det däremot, enligt rangordningen, behövt stå under AFC.111 för att gälla istället för den fasta bestämmelsen i AB 04.