Hoppa till innehåll

EU:s förslag missgynnar klimatsmarta investeringar

Energi och miljö, Visa alla

18 december 2020

EU vill göra det enklare att identifiera och jämföra hållbara investeringar för att driva på omställningen. Ambitionen är god men förslaget som ligger på bordet riskerar att få motsatt effekt. Installatörsföretagen har idag lämnat in en skrivelse till regeringen angående förslaget.

EU vill tydliggöra hur finansmarknaden ska uppfylla målen för klimat och effektiva resurser. Regelverket ska hjälpa till att styra mot hållbara investeringar och driva på omställningen.

- Installatörsföretagen är positivt inställda till förslaget, men vi ser brister i systemet. Det finns en stor risk för att den så kallade taxonomin kan äventyra målen för EU:s gröna giv och renoveringsvågen, tvärtom mot vad som är syftet, säger Helen Arisondo Magnusson, energiexpert, Installatörsföretagen.

I förordningen pekar man ut särskild teknik som vägledning för investeringarna. Men Installatörsföretagen anser att det behövs teknikneutrala kriterier för alla förnybara energikällor. Annars riskerar vi stänga dörren för innovation, ny teknik och kostnadseffektiva lösningar. I förslaget pekas exempelvis vattenkraft och bioenergi ut som otillräckliga ur hållbarhetssynpunkt. För att öka förnybar el från bland annat solceller behöver man en mer stabil energikälla som tillåter fluktueringar i andra energikällor.

- Vattenkraft, liksom bioenergi, utgör idag stora delar av det svenska energisystemet. I en tid där elektrifieringen är nödvändig för klimatomställningen är det olyckligt om vi skulle rikta investeringar bort från dessa hållbara energikällor, fortsätter Helen Aristondo Magnusson.

Förslaget tar även upp behovet av energistyrning av fastigheter. Det är bra, men Installatörsföretagen saknar flexibilitet i synen på styrningen och vad som påverkar energianvändningen där hänsyn behöver tas till parametrar så som tillgänglig produktion, fastighetens reella behov av energi samt hur bra en fastighet är på att optimera sin energianvändning.

- Med en indikator kan man utvärdera en byggnads förmåga att anpassa sig till avancerad teknik. På så sätt driver vi på utvecklingen mot högeffektiva och flexibla byggnader när det gäller energi, fortsätter Helen Aristondo Magnusson.

Ytterligare ett problem är att taxonomin hindrar investeringar i befintliga byggnaders energieffektivitet. Fastigheter uppförda till och med 31 december 2020 ska ha energiklass A för att kvala in som gröna. I Sverige har bara en till två procent av våra befintliga byggnader energiklass A. Motsvarande siffra för till exempel Nederländerna är 15 procent. Det innebär att byggnader som inte har energiklass A får svårare att dra till sig kapital.

- För att vi ska uppnå den nödvändiga klimatomställning som behövs, inom rimlig tid, kan vi inte tillåta att regelverken motarbetar varandra, avslutar Helen.

Installatörsföretagens svar till EU-kommissionen kan du läsa här