331 träffar

Webbsida När en medarbetare är sjuk längre än 14 dagar förändras både ansvarsfördelningen och ersättningssystemet. Här beskriver vi vad som gäller för arbetsgivare och anställda efter sjuklöneperioden.

Webbsida Tjänstledighet ger inte sjuklön men kanske sjukpenning.

Webbsida Sjukdom under ledighet ger bara rätt till sjuklön om ledigheten är förenad med rätt till någon form av ersättning under ledigheten. Det kan till exempel gälla vid semester eller vid ledighet för ett fackligt uppdrag med lön från arbetsgivaren.

Webbsida Här kan du se i aktuellt kollektivavtal hur du beräknar karensavdrag och sjuklön.

Webbsida Förutsättningen för sjuklön är att din anställdes frånvaron beror på sjukdom, eller olycksfall, och att sjukdomen sätter ned arbetsförmågan i hans eller hennes arbetsuppgifter.

Webbsida Karensavdraget kopplas inte till en dag utan till en sjukperiod, och kan löpa över flera dagar inom en sjukperiod eller vid återinsjuknande inom fem kalenderdagar.

Webbsida Under de första 14 dagarna i en arbetstagares sjukperiod regleras rätten till ledighet och rätten till sjuklön av sjuklönelagen och av bestämmelser i kollektivavtalet. Sjuklöneperioden inleds med karensavdrag. Vid sjukfrånvaro med rätt till sjuklön är karensavdraget en ”självrisk” för den anställde och ska därför göras först innan sjuklön ges. Karensavdraget motsvarar lön för upp till 20 % av den anställdes genomsnittliga veckoarbetstid.

Webbsida Syftet med läkarintyget för arbetstagaren är att styrka rätten att vara frånvarande från arbetet. Intyget ska också styrka rätten till sjuklön.

Webbsida Första veckan av sjukfrånvaron, krävs inte läkarintyg enligt sjuklönelagen. Men den anställde ska ge arbetsgivaren en försäkran om sin nedsatta arbetsförmåga.

Webbsida När en läkare beslutat och intygat att din medarbetare inte får arbeta för att förebygga vidare smittspridning gäller andra regler för frånvaron.