Hoppa till innehåll

Särskilda risker, organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsgivarfrågor, Visa alla

Frågor som stress och arbetsklimat hänger ofta samman med hur arbetet är organiserat och hur det sociala samspelet på jobbet fungerar. Den här sidan handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö, som brukar förkortas OSA.

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, är namnet på de föreskrifter (regler) som Arbetsmiljöverket gav ut 2016: AFS 2015:04

Ansvar för arbetsmiljön

Det är arbetsgivaren som har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetstagare är skyldiga att hjälpa till, följa de säkerhetsföreskrifter som finns och slå larm om de upptäcker några fel. Fokus i arbetsmiljöreglerna ligger på det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet d v s kartlägga risker och vidta åtgärder innan sjukdom eller ohälsa uppstår.

Den organisatoriska arbetsmiljön omfattar villkor och förutsättningar för arbetet såsom ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar.

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor.

Företaget ska sätta upp mål för att främja en god social och organisatorisk arbetsmiljö. Arbetstagarna ska involveras och mål samt aktiviteter ska följas upp. Vid fler än tio anställda ska mål samt uppföljning dokumenteras skriftligt.

Arbetsbelastning

Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagaren inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Det innebär att resurserna ska anpassas efter kraven i arbetet. Det är viktigt att arbetsgivaren skapar forum för att diskutera t ex möjlighet till återhämtning, prioriteringsordning och eventuellt tillförande av nya kunskaper. Arbetsgivaren ska också vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Det kan t ex vara att vara tydlig med vilka förväntningar som finns på hur man kommunicerar på och utanför arbetet, diskutera hälsorisker med övertid, nattarbete etc.

Kränkande särbehandling

Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. Det ska finnas rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras och dessa ska vara kända av arbetstagarna. Se även kap Jämställdhet, rutin för kränkande särbehandling kan behandlas på samma sätt som trakasserier, diskriminering och repressalier.

Förslag på åtgärder

Det finns flera sätt att ta reda på hur de anställda upplever trivsel, arbetsklimat och arbetets innehåll. Ofta har man redan medarbetarsamtal eller utvecklingssamtal där man tar upp sådana frågor. Man kan även prata om det vid personalmöten. Att undersöka hur arbetsmiljön upplevs genom att skicka ut en enkät eller göra intervjuer är också bra sätt. Man kan också gå igenom statistik på sjukfrånvaro, övertid, rehab utredningar osv. Ju mer man vet om hur de anställda upplever situationen, desto lättare är det att förändra rätt saker och uppnå resultat. Tillför kunskap i arbetsmiljöfrågor för både medarbetare och chefer.

Det finns bra information och verktyg att hämta t ex hos Prevent och Sunt arbetsliv:

Prevent stress

Prevent kränkande särbehandling

Sunt arbetsliv OSA

IN har tagit fram ett arbetsmaterial ihop med tjänstemannafacken. Materialet är tänkt att användas på arbetsmiljöträffar på företaget. Materalet är uppdelat på två träffar:

Tjänstemans arbetsmiljö träff 1

Tjänstemans arbetsmiljö träff 2

Överhuvudtaget finns det mycket att vinna på att arbeta förebyggande och systematiskt med arbetsmiljön. IN har ett ledningssystem som täcker in områdena kvalité, miljö och arbetsmiljö.