Hoppa till innehåll

Visselblåsning

Anställning, Visa alla

Den 17 december 2021 började en ny visselblåsarlag gälla i Sverige. Den nya lagen innebär en rad skyldigheter för dig som arbetsgivare. Här kan du läsa mer om vad den nya visselblåsarlagen innebär.

En visselblåsare är en person som slår larm om missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang. Visselblåsare har en viktig samhällsfunktion och genom den nya lagen har det blivit enklare, tryggare och säkrare för visselblåsare att rapportera om missförhållanden.

Den nya visselblåsarlagen (lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden) har ersatt den tidigare visselblåsarlagen vi haft i Sverige. Du hittar den nya visselblåsarlagen på riksdagens hemsida.

Att vi fått en ny visselblåsarlag beror på ett EU-direktiv från 2019 som bland annat ställde högre krav på skyddet som en visselblåsare ska erbjudas.

Den nya visselblåsarlagen gäller alla arbetsgivare. Vilka åtgärder du som arbetsgivare behöver vidta i anledning av den nya lagen beror på hur många anställda ditt företag har.

  • Företag med fler än 50 anställda är skyldiga att inrätta en intern rapporteringskanal, vilket är ett system för visselblåsning på en arbetsplats.
  • Företag med färre än 50 anställda kan frivilligt välja att inrätta en intern rapporteringskanal, men är inte skyldiga att göra det. Det måste däremot finns en rutin för hur visselblåsning ska göras inom företaget.

Mer information

I de utfällbara blocken nedan kan du läsa mer om kraven i den nya visselblåsarlagen. Du är alltid välkommen att kontakta oss på Installatörsföretagen om du har några frågor kring den nya visselblåsarlagen. Kontaktuppgifter till oss hittar du här: Kontakta oss

  • Vilka personer skyddas?

    Den gamla visselblåsarlagen skyddade i huvudsak arbetstagare, vilket har utökats i den nya visselblåsarlagen. Enligt den nya visselblåsarlagen omfattas såväl arbetstagare som arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, uppdragstagare, personer som ingår i företagets förvaltnings- och ledningsorgan samt aktieägare som är verksamma i företaget. Inhyrd personal omfattas också, under förutsättning att den inhyrda personalen står under uppdragsgivarens arbetsledning och kontroll.

    Skyddet omfattar dessutom inte bara visselblåsaren själv, utan även personer som hjälper till vid rapporteringen, personer som har koppling till visselblåsaren och juridiska personer som visselblåsaren äger, arbetar för eller har annan koppling till.

  • Vilka uppgifter omfattas av skyddet?

    Den nya visselblåsarlagen skyddar tre kategorier av uppgifter.

    • Rapportering om missförhållanden av allmänt intresse.
    • Rapportering om information om överträdelser av EU-rätt.
    • Rapportering om information om överträdelser av svensk lagstiftning som har sin grund i EU-rätt.

    Förhållanden som rör enskilda anställningsförhållanden omfattas i regel inte.

    Missförhållande av allmänt intresse

    Att missförhållandet ska ha ett allmänt intresse innebär att informationen ska vara av intresse för en bredare krets av människor och inte bara för visselblåsaren själv. Det finns ofta ett allmänintresse om missförhållandet är allvarligt. Ett missförhållande av allmänt intresse kan exempelvis omfatta miljöskydd, konsumenträtt, folkhälsa, personuppgiftshantering, allvarligare brottslighet samt allvarligare arbetsmiljöbrister.

    Arbetsrelaterat sammanhang

    Rapporteringen av missförhållandet ska ske i ett arbetsrelaterat sammanhang. Med arbetsrelaterat sammanhang avses information om ett missförhållande som en visselblåsare kan eller har kunnat ta del av i sitt nuvarande eller tidigare arbete. Visselblåsaren ska också kunna utsättas för repressalier om personen rapporterar om informationen.

    Visselblåsare ska ha skälig anledning att anta att uppgiften är sann

    Som huvudregel omfattas visselblåsaren inte av den nya lagens skydd om visselblåsaren medveten eller oaktsamt sprider felaktig information. Om visselblåsaren däremot haft skälig anledning att anta att informationen varit korrekt omfattas visselblåsaren av lagens skydd, även om informationen var felaktig.

  • Krav på inrättande av rapporteringskanaler

    Den nya visselblåsarlagen innehåller krav på inrättande av rapporteringskanaler, det vill säga system för att rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen. Lagen innehåller tre olika typer av rapporteringskanaler.

    • Intern rapporteringskanal
    • Extern rapporteringskanal
    • Offentliggörande

    Vilka rapporteringskanaler en arbetsgivare är skyldig att upprätta på sin arbetsplats beror på hur många anställda arbetsgivaren har.

    Intern rapporteringskanal

    Alla arbetsgivare med fler än 50 anställda är skyldiga att upprätta en intern rapporteringskanal. Beräkningen av antalet anställda görs vid kalenderårets ingång. Arbetsgivare med färre än 50 anställda är inte skyldig att inrätta en intern rapporteringskanal, men kan välja att införa det. Däremot behöver även mindre företag ta fram en rutin för hur visselblåsning ska göras inom företaget. En sådan rutin behöver även förmedlas till den krets av personer som skyddas av lagen.

    Viktiga datum

    Den nya visselblåsaren trädde i kraft den 17 december 2021, men kravet på inrättande av en intern rapporteringskanal för dig med fler än 50 anställda träder i kraft först senare.

    • Arbetsgivare som har fler än 249 anställda ska inrätta interna rapporteringskanaler senast den 17 juli 2022.
    • Arbetsgivare som har mellan 50 och 249 anställda ska inrätta interna rapporteringskanaler senast den 17 december 2023.

    Det skydd som lagen ger började dock gälla redan den 17 december 2021.

    Den interna rapporteringskanalen ska innehålla tydliga interna rutiner för hur en rapport ska tas emot, hur en rapport ska följas upp och hur återkoppling ska göras.

    Huvudregeln är att en rapport ska bekräftas inom sju dagar och att återkoppling ska lämnas inom tre månader. Uppföljningen ska vara omsorgsfull, vilket är beroende av omständigheterna i varje enskilt fall och vilken typ av missförhållande som rapporten rör. Återkopplingen bör typiskt sett omfatta information om vilka utredningsåtgärder som vidtagits och vilka slutsatser som kunnat dras av utredningen. Det är tillräckligt att det är möjligt för visselblåsaren att ta del av återkopplingen.

    Som arbetsgivare ska du utse en eller flera personer eller enheter som hanterar informationen som rapporteras via den interna rapporteringskanalen. Det kan vara en anställd hos dig själv men du kan också anlita någon som hjälper dig med detta. Olika personer kan utses för olika delar av hanteringen av den interna rapporteringskanalen. Personen eller enheten ska vara oberoende och självständig, vilket innebär att det ska finnas ett mandat för att agera utan ditt godkännande, framförallt när det gäller att inleda och avsluta utredningar.

    Rapportering via den interna rapporteringskanalen ska gå att göras både skriftligt och muntligt. Skriftlig rapportering kan ske via post, e-post, genom fysiska klagomålslådor eller genom en online-plattform. Muntlig rapportering kan ske via en telefonlinje eller andra röstmeddelandesystem, med eller utan inspelning. Muntlig rapportering ska även kunna ske vid ett fysiskt möte.

    Extern rapporteringskanal

    Den nya visselblåsarlagen uppställer krav på att vissa behöriga myndigheter ska inrätta externa rapporteringskanaler inom ett specifikt ansvarsområde.

    Behöriga myndigheter ska inrätta externa visselblåsarsystem senast den 17 juli 2022.

    Offentliggörande

    Rapportering genom offentliggörande ger visselblåsare rätt att tillgängliggöra information om allvarligare typer av missförhållanden på annat sätt för att arbetsgivaren exempelvis inte vidtagit uppföljningsåtgärder.

  • Förhandlingsskyldighet vid inrättande av intern rapporteringskanal

    Som arbetsgivare är du i vissa fall skyldig att på eget initiativ förhandla med din fackliga motpart innan du beslutar om viktigare förändringar av din verksamhet. Att inrätta en intern rapporteringskanal är en viktigare förändring av en arbetsgivares verksamhet. Kom därför ihåg att du måste förhandla med din fackliga motpart innan du fattar ditt beslut.

    Du kan läsa mer om förhandlingsskyldighet här.

  • Dela rapporteringskanaler

    Arbetsgivare med mellan 50 och 249 anställda får dela interna rapporteringskanaler. Allt får däremot inte delas, utan endast förfaranden för mottagande av rapporter och utredning av de förhållanden som har rapporterats. Övriga delar får inte delas, exempelvis kontakten med och återkopplingen till visselblåsaren.

    Arbetsgivare med fler än 249 anställda får inte dela rapporteringskanaler med varandra.

  • Informationsskyldighet

    Den nya visselblåsarlagen innehåller en informationsskyldighet. Arbetsgivare måste tillhandahålla följande information.

    • Hur rapportering ska göras via de interna rapporteringskanalerna.
    • Hur rapportering ska göras till behöriga myndigheter via de externa rapporteringskanalerna.

    Informationen måste vara tydlig, lättillgänglig och begriplig. Det får inte vara svårt att hitta informationen. Som arbetsgivaren får du däremot själv välja hur informationen ska lämnas. Du kan lämna informationen både muntligt och skriftligt. Informationen kan exempelvis hängas upp på en väl synlig plats, läggas ut på en webbplats eller tillhandahållas på kurser och utbildningar. Kom ihåg att alla personer som omfattas av den nya lagens skydd måste kunna ta del av informationen.

    Information om de interna rapporteringskanalerna

    Informationen om de interna rapporteringskanalerna ska i vart fall innehålla kontaktuppgifter till de interna rapporteringskanalerna och upplysningar om de förfaranden som gäller för rapportering, exempelvis information om hur verksamhetsutövaren tar emot en rapport och lämnar återkoppling.

    Information om de externa rapporteringskanalerna

    Informationen om de externa rapporteringskanalerna ska ge kunskap om hur en visselblåsare går till väga för att rapportera externt till en behörig myndighet. Informationen ska i vart fall innehålla kontaktuppgifter till aktuella behöriga myndigheters rapporteringskanaler och en beskrivning av vad det innebär att rapportera externt.

  • Hantering av rapporter om missförhållanden

    Som arbetsgivare är du skyldig att bevara skriftliga och muntliga rapporter.

    Muntliga rapporter kan exempelvis bevaras genom inspelning eller protokoll. Om en rapport dokumenteras genom en inspelning måste visselblåsaren samtycka till det innan. Samtycke kan inhämtas genom att visselblåsaren informeras om att en eventuell rapportering kommer att spelas in och dokumenteras, samt att visselblåsaren genom fullföljandet av rapporteringen ger sitt samtycke till det.

    Visselblåsaren ska ges tillfälle att kontrollera, rätta och genom underskrift godkänna en utskrift eller ett protokoll.

    Det är viktigt att komma ihåg att uppgifterna ska raderas senast två år efter att det aktuella ärendet har avslutats.

  • Hantering av personuppgifter

    I många fall kommer personuppgifter hanteras i de interna rapporteringskanalerna. Utgångspunkten för personuppgiftsbehandlingen är att den ska vara nödvändig. Det är de personer som utsetts att hantera informationen som rapporteras via den interna rapporteringskanalen som ska ha tillgång till personuppgifterna. Personuppgifter måste du som arbetsgivare radera när de inte längre är nödvändiga, dock senast två år efter att det aktuella ärendet har avslutats.

  • Vilket skydd omfattas visselblåsaren av?

    Visselblåsaren får inte utsättas för repressalier i form av bestraffningar, hämndaktioner eller reprimander. Repressalier kan vara många olika saker, exempelvis uppsägning, avstängning, degradering, utebliven befordran, ändrad arbetsplats, ändrade arbetstider, omplacering, orimligt hög arbetsbelastning, försämrade förmåner, missgynnande eller orättvis behandling, utfrysning på arbetsplatsen, utebliven löneökning, negativa vitsord, disciplinåtgärd eller diskriminering.

    En visselblåsare kan inte göras ansvarig för att ha brutit mot tystnadsplikten i exempelvis ett sekretessavtal genom att visselblåsa. Visselblåsaren måste dock anstränga sig och ska inte rapportera om mer information än vad som är nödvändigt. Om rapporteringen kunnat göras med tillräcklig klarhet utan att bryta mot tystnadsplikten gäller ingen ansvarsfrihet i denna del. Så kallad kvalificerad tystnadsplikt får visselblåsare inte bryta mot.

    Visselblåsare får inte heller hindras eller försöka hindras från att rapportera om missförhållanden.

  • Tillsyn och sanktioner

    Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndigheten som ska se till att den nya visselblåsarlagen efterföljs av alla arbetsgivare.

    Föreläggande och vite

    Om Arbetsmiljöverket upptäcker att en arbetsgivare inte följer visselblåsarlagen i någon del kan ett föreläggande utfärdas, i vissa fall förenat med ett vite. Ett föreläggande är ett beslut från en myndighet om att en arbetsgivare måste agera på visst sätt. Ett vite är ett belopp du som arbetsgivare kan vara tvungen att betala om du inte efterföljer ett föreläggande. Vitet sätts så högt att det ska vara kännbart att inte följa föreläggandet.

    Skadestånd

    Som arbetsgivare kan du även bli skyldig att betala skadestånd om du inte efterföljer den nya visselblåsarlagen. Skadestånd kan utgå dels för den förlust som uppkommit till följd av överträdelsen mot den nya visselblåsarlagen (ekonomiskt skadestånd), dels för den kränkning som överträdelsen mot den nya visselblåsarlagen inneburit (allmänt skadestånd).