Kundutvecklingen
RapporterEn viktig aspekt för framtidens teleinstallationsmarknad är de kundrörelser som tycks stå för dörren. Många teleinstallationsföretag har fastighetsägare eller hyresgäster som kunder. Andra har uppdrag åt en aktör som i sin tur utför tjänster åt fastighetsägare eller hyresgäster.
Ovanstående modell beskriver vilken typ av slutkunder som finns för installationsföretag och vilka behov de har.
Enskilda fastighetsägare och småhusägare
Området smarta hem har länge väntat på ett lyft. Även om det nu börjar röra på sig är efterfrågan på smarta lösningar i hemmiljöer fortfarande på en låg nivå. Den efterfrågan som trots allt finns är främst inom säkerhets och energiområdet. Det är samtidigt väldigt få som byter ut fungerande lösningar och apparater bara för att få en ny version med möjlighet till smart digital styrning och övervakning. På sikt lär dock utvecklingen ta fart.
Fram till 2025 lär alltså inte lösningar för smarta hem leda till någon större ny efterfrågan för installationsföretag, annat än de som kan kopplas till säkerhet och i viss mån energistyrning.
Större kommersiella fastighetsägare
Bland kommersiella fastighetsägare rör det på sig mer än bland mindre fastighetsägare. Ett exempel är att en ny IT-arkitektur väntar många fastighetsägare framöver. Det krävs för att hantera alla saker som genererar signaler av värde för en fastighetsägare (eller dennes kunder). Dessutom växer lösningar baserade på cloud-/applikationslager kraftigt i dagsläget. Detta kräver arkitektur som också klarar av att hantera molnlösningar. Många av de nya lösningarna kräver komplicerad interaktion mellan olika IT-system, vilket talar för att diverse IT-partners kommer att ta den samordnande rollen som spindeln i nätet. Ett IT-kunnigt installationsföretag har dock goda möjligheter att ta växande affärer inom det här segmentet. Många fastighetsägare har historiskt sett varit försiktiga till sin natur. Det visar sig idag när många är genuint oroliga för att välja fel lösning. En lösning som över tid inte visar sig vara den bästa eller framför allt inte klara av att uppgraderas. Trögheten i systemet gör dock att bedömningen är att det stora lyftet för smarta servicetjänster som tilläggserbjudanden för fastighetsägare kommer först efter 2025.
Offentliga kunder och offentligt ägda fastighetsbolag
Offentliga organisationer saknar i allmänhet kommersiell grund. De saknar i regel incitament att öka sina intäkter och fokuserar primärt på att hålla i sina kostnader. Samtidigt är många offentliga organisationer i skottgluggen för att i alltför låg utsträckning ha utnyttjat de digitala möjligheterna. Då finns en förväntan att även offentliga aktörer ska vara aktiva i IoT- utvecklingen.
Utvecklingen av offentliga fastighetsägare skiljer sig dock knappt nämnvärt från kommersiella kunder vad gäller behov i fastigheterna. Ökad produktivitet är i regel den främsta anledningen till investeringar i ny teknik, med förhoppningen att tekniken ska möjliggöra personalbesparingar genom ändrade arbetssätt. Det finns dock ett område som kommer att växa kraftigt framöver, IoT-området. Bland annat genom den väntade ökningen av vårdbehovet, såväl på vårdinstitutioner som i hemmiljöer. Under det kommande decenniet förväntas en stor mängd äldre att vårdas hemma med stöd av det som idag utgörs av kommunal hemtjänst. Smarta vårdhem lär utvecklas till en stor marknad för installationsföretag, men troligen kommer det stora lyftet först efter 2025.
Entreprenadbranschen
De stora entreprenadföretagen har under flera år gått mot projektlednings- och utvecklingsroller istället för att ha en egen produktionspersonal. Om den utvecklingen fortsätter ger det fortsatta affärsmöjligheter för installationsföretag. Att ta roller som både bemannare och biträden vid projektledning av komplicerade projekt, där installationer är en stor del av entreprenaden. Detta ger också installationsföretag chansen att inta nya positioner på marknaden.
Säkerhetsföretagen
Säkerhetsbranschen spås av många att fortsätta växa under många år framöver. Inte minst lär de möjligheter som IoT i fastigheter ger ligga till grund för växande affärer. Många av de sensorer som idag installeras i fastigheter är inriktade på att övervaka och ge signaler om när saker inte fungerar som de ska. De kan användas för bättre optimering av underhåll, men också som vakt för att undvika stora kostsamma skador.
Flera av de stora säkerhetsföretagen förstod relativt tidigt att den digitala utvecklingen (inklusive IoT) skapar nya möjligheter för den som vill erbjuda säkerhets- och trygghetslösningar på helt nya sätt än tidigare Det innebär att det idag sker en utveckling för såväl traditionella säkerhetsföretag som företag från andra branscher. De breddar sitt utbud och erbjudande för att ge kunden en helhetslösning inom säkerhet. De är ofta redan riggade genom affärsmodeller som bygger på återkommande löpande intäkter, så kallade ”reccuring revenues”, snarare än enskilda insatser för sina kunder.
Industrikunder
Bland industrikunder är ofta mognadsgraden för digitala lösningar redan stor. Många tillverkande industrier har automatiserats sedan lång tid tillbaka och digitala styrsystem som optimerar produktionen är för många vardagsmat. Inte desto mindre spås nästa våg av digitalisering skapa ytterligare utvecklingsmöjligheter för industrin. I huvudsak utgörs efterfrågan precis som för fastighetskunder av två huvudskäl:
- Fortsatt fokus på effektivisering av verksamheten
Möjligheten att erbjuda varierade och kortare produktcykler samt möjligheten till bättre prognosticerat underhåll är grundbulten i industrins intresse för IoT. - Nya affärsmodeller
Många traditionella stora industriföretag håller på att laborera med nya tjänstebaserade affärsmodeller, exempelvis att sälja kundspecifika lösningar istället för de produkter som tidigare utgjort kärnan i verksamheten. Ofta är uppkopplade styrbara prylar en nyckelfaktor för de nya affärslogikerna, liksom möjligheterna att samla in stora mängder data. Detta lär öka industriföretagens intresse för att installera en ökad mängd maskiner och utrustning med sensorer. Både i sina industrimiljöer och i de servicecenters som ofta är kopplade till existerande eftermarknadstjänster.