Hoppa till innehåll

Svenska modellen utmanas

Rapporter

Politiker både i Sverige och EU pratar alltmer om lagstiftning i olika delar av arbetsrätten. Ofta är det inom specifika avtalsområden, men även synpunkter om mer generell lagstiftning kommer upp i debatten. Till följd av detta kan Sverige tvingas införa minimilöner eller allmängiltighetsförklaring istället för att behålla vår modell som bygger på civilrättsliga avtal mellan jämbördiga parter och minimal statlig inblandning i löneavtalen.

Du måste vara inloggad som medlem för att se allt innehåll på sidan. Logga in här

Exempel

  • EU arbetar med ”den sociala pelaren” vilket är ett antal lagstiftningsakter som tar över frågor där ”den Svenska modellen idag” ges utrymme för egna avtal.
  • Regeringen beslutar om höjda löner för vissa personalkategorier, exempelvis lärare, vilket försvårar lönebildningen utifrån den svenska modellen.
  • Vita Jobb innebär att den upphandlande myndigheten ska ställa krav på att privata entreprenörer garanterar löner och villkor i linje med kollektivavtalet. Kontrollerna utförs inte av kommunen utan av fackliga ombudsmän från LO-förbunden.

Varför sker detta?

  • Regeringen lyfter löne- och inkomstlönefrågorna högre upp på dagordningen.
  • Flera ministrar i regeringen har bakgrund inom fackföreningsrörelsen och de har ett avgörande inflytande på att facken får ett större inflytande på lagstiftningsarbetet.
  • I EU är det endast ett fåtal länder som på samma sätt som Sverige låter arbetsmarknadens parter hantera arbetsmarknadsfrågorna. Övriga EU-länder använder lagstiftning.