Hoppa till innehåll

Med fler installatörer kan Sverige klara klimatomställningen

Sveriges nationella mål är att nettoutsläppen av växthusgaser ska vara noll år 2045. För att nå dit så behöver varje individ, företag och bransch bidra, och varje del av sam­hället genomlysas. Installatörsföretagen har därför tittat närmare på de mål för klimatarbetet som regeringen har slagit fast men också vilket bidrag som installationsbranschen skulle kunna stå för, om det fanns rätt kompetens att utföra jobben.

Installationsbranschen har länge haft mycket svårt att hitta den arbetskraft som behövs. Enligt Installatörsföretagens bedömningar är det omedelbara rekryte­ringsbehovet 17 500 personer, och hela 28 000 personer fram till år 2023.

Branschens kompetensbrist får direkta kli­mateffekter. Utan ökad tillgång till installatö­rer, från montörsnivå till medarbetare med spetskompetens, så riskerar regeringens satsningar på sol­celler, ladd­infrastruk­tur och energieffektivisering av våra fastigheter gå om intet. Varje nytillkommen installatör kan åstadkomma betydande klimatnytta.

Några exempel på installatörernas roll i klimatomställningen

  • 800 000 lägenheter i Sverige behöver renoveras. Studier visar att brist på arbetskraft redan i dag gör renoveringar dyrare, vilket i sin tur gör att energibesparingar försenas eller helt uteblir. I många fastigheter går det att spara 50–80 procent av energianvändningen. Enkla åtgärder som snålspolande vattenarmaturer, byte av termostatventiler och nya ventilationssystem utförda av installatörer i de fastigheter som står inför renovering, skulle redan idag göra stor skillnad.
  • Solceller kan år 2040 spara utsläpp motsvarande 4–9 miljoner ton kol­dioxidekvivalenter. Om installationstakten är hög och vi når 9 miljoner ton, så sparar solcellerna nästan lika mycket som utsläppen från inrikes transporter. Här behövs fler spetsutbildade elektriker som arbetar med solcellsinstallationer, men även ingenjörer som har förståelse för syste­men.
  • 2,5 miljoner laddstolpar beräknas att behövas år 2030, vilket sparar Sverige 7,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år. Det motsvarar 14 pro­cent av Sveriges utsläpp 2017, eller lite mer än vad hela jordbrukssek­torn släpper ut på ett år.
  • Styrning av värmesystemen i fastigheter är en annan energibov. En doktorsavhandling har visat att av 135 värmecentraler som undersöktes, så var hela 74 procent felaktigt injusterade, med stora, helt onödiga, värme­förluster som följd. Ytterligare en förbättringspotential är att installera smartare styrning av värmesystemen. Stockholms stad har konstaterat att en bättre ef­fektstyrning av 9 000 fastigheter behövs för att man ska kunna stänga den koleldade pannan i Värtaverket. Men för detta behöver det finnas installatörer som kan göra jobbet.
  • Det svenska stamnätet behöver investeringar motsvarande 45 miljar­der kronor under de kommande tio åren. Det är betydligt mer än den senaste tioårsperioden, och kommer att kräva betydligt fler personer som arbetar med utbyggnad och upprustning. Investeringarna och till­gången på elkraftsentreprenörer är nödvändiga för att Sverige ska kunna ha ett fungerande och förnybart elsystem till år 2040.

Våra förslag för att öka antalet installatörer

Installationsbranschen är oerhört viktigt för att åstad­komma den omställning som behövs för att bromsa klimatförändringarna. Därför krävs ökad tillgång till yrkeskunniga installatörer. Branschen utgör re­dan i dag en flaskhals för renoveringar, nybyggnationer och elnätsutbyggnad. Risken är att kli­matomställningen inte kan realiseras om inte antalet installatö­rer ökar, eftersom dessa arbeten tillkommer utöver det som installatörerna redan ut­för i dag.

Vi vill därför att regeringen tar ett helhetsgrepp om kompetensför­sörjningen i bland annat vår bransch, och betraktar utmaningen utifrån den roll vi har i frågor som är helt centrala för stora delar av samhället. Vi tror att kompetensförsörj­ningen i branschen kan förbättras, och vi har ett antal förslag:

Kvalitetssäkrad yrkesutbildning
  • Öronmärk medel för utbildningar som leder till yrkesroller inom samhällsbyggnadssektorn.
  • Utveckla dagens kollektivavtalade lärlingssystem till ett branschgemensamt, företagslärlingssystem som är branschstyrt, åldersneutralt och bygger på anställning.
  • Skapa ett system där yrkesutbildning kvalitetssäkras med praktiska yrkesprov. Ett av branschen fastställt yrkesprov skapar goda förutsättningar för anställning och kvalitetssäkrar examensmålen för yrkesutbildningen. Vi har nästan tio års erfarenhet av yrkesprov i samband med gymnasieexamen.
  • Permanenta försök med Branschskolor för att säkra kompetensförsörjningen i yrken med få utbildningsplatser. Branschskolor ger också möjlighet för eleven att välja det yrke som hen vill välja men som saknas hos den lokala gymnasieskolan.
  • Genomför utbildningsministerns förslag om att gymnasieskolans yrkesprogram ska omfatta 2.800 poäng.
  • Stärk företagens inflytande genom Svenskt Näringslivs förslag om att branscherna ska ta ett större ansvar för yrkesutbildningen. Några bra exempel är ETG - Elteknikbranschens gymnasieskolor, Vård- och omsorgscollege, Teknikcollege, Motorbranschcollege, Byggnadsindustrins Yrkesnämnds Branschrekommenderade skola, VVS-Branschens Yrkesnämnds Förstklassig skola.
Skapa möjligheter till yrkesväxling
  • Ge kvinnorna chansen. Hantverkarna var först och nu har vi, byggindustrin och elkraftentreprenörerna satsningar med lärlingsutbildning för kvinnor. För att detta ska bli en permanent del i yrkesutbildningssystemet krävs subventionering av lön under första året och ett kompetensavdrag för företagens utbildningsinvesteringar.
  • Öronmärk medel till yrkesvuxutbildning inom samhällsbyggnad.
  • Genomför vuxutredningens förslag till yrkesväxling. Allt fler svenskar mitt i livet vill byta yrke och karriär.
Permanenta samhällsviktiga utbildningar inom Yrkeshögskolan
  • Fördubbla antalet utbildningsplatser till de samhällsbyggarinriktade utbildningarna inom Yrkeshögskolan och permanent långsiktig tillgång till utbildning för samhällsbyggnadssektorn, till exempel projektledare El/VVS och tandsköterskor.
  • Gör Yrkeshögskolans utbildningar mer flexibla. Då kan Yrkeshögskolan fungera både för vidareutbildning för redan yrkesverksamma, men också som en ingång till arbete i sektorn för de grupper som idag är underrepresenterade. Det finns ett stort behov att kortare kurser på yrkeshögskolan.
Säkerställ rätt kompetens från universitet och högskola
  • Inrätta ett nationellt råd inom Universitetskanslerämbetet för samordning av samhällsbyggnadsinriktad högre utbildning. Branschens behov och kunskap måste få genomslag i utbild­ningsinnehållet.
  • Fler ingenjörer till installationsbranschen är en förutsättning för klimatomställningen.
  • Säkerställ branschinflytande inom de samhällsbyggnadsinriktade utbildningarna vid varje lärosäte så att kursutbud och examensjobb leder till en rätt kompetens för individen och utveckling av företag och bransch.
  • Ge alla studenter möjlighet att utveckla sin kompetens genom arbetsplatsförlagt lärande.
Flexiblare yrkeslärarutbildning för fler och bättre lärare
  • Gör det lättare för redan yrkesverksamma att koppla på en pedagogisk behörighet.
  • Inför Yrkesläraraspiranter som kan anställas på deltid i skolan med lön från dag ett samtidigt som de läser den kompletterande pedagogiska utbildningen – KPU.
  • Stärk möjligheterna till studiefinansiering för ambitiösa och duktiga yrkesarbetare som vill bli yrkeslärare så att man kan kombinera arbete och studier.
  • Ge meriter från egen yrkesverksamhet ökad betydelse vid akademisk meritering.
Validera yrkeskunnande
  • Fortsätt att utveckla ett fungerande system för validering av individers kompetens som gör det möjligt att karriärväxla mellan olika sektorer på svensk arbetsmarknad, men också för nyanlända att snabbt etablera sig på arbetsmarknaden.
Samordnat ansvar för nationell kompetensförsörjning
  • Stärk samordningen inom Regeringskansliet. Regeringen bör bejaka arbetsmarknadsutred­ningens analys om behovet av en effektivare styrning av kompetensförsörj­ningen. Det ligger i linje med överenskommelsen med Centerpartiet och Li­beralerna om förstärkt omställning.

Nedan kan du ladda ner den fullständiga rapporten som texten på den här sidan är baserad på.

Ladda ner rapporten

Vi vill också passa på att tipsa om vår andra kompetensrapport: Utan installatörer stannar samhällsbygget.