Hoppa till innehåll

Så planerar du fastighetsnät enligt nya installationsstandarden

Installationsteknik, Visa alla

17 mars 2021

Vid planering inför installation av fastighetsnät är det viktigt att ta vissa saker i beaktande för att kunna uppfylla kraven i nya installationsstandarden. Framför allt när det gäller placering av kabelvägar och utrymmen samt produktval så som kabelförläggningssystem, skåp med mera. Här kan du läsa om de nio kraven som finns på planering.

Detta är del 2 i vår serie om nya installationsstandarden. Del 1 hittar du på denna sida.

Klicka på bilden för att se den större.

Det är viktigt att ta kraven i beaktande för att möjliggöra framtida utbyggnad, kommande applikationer och ta höjd för gällande krav på både separation och avskiljning samt länklängder. Dessa krav återfinns i installationsstandardserien SS-EN 50174-1 och i handbok SEK 459.

Andra krav som måste beaktas är anläggningens potentialutjämningssystem enligt EN 50310 samt andra tekniska installationer. Beroende på hur noggrant nätet är projekterat /designat av föreskrivande led eller beställare kan vissa delar inte behöva projekteras av installatören, men trots det finns ändå krav på att installatören kontrollerar att rätt förutsättningar finns innan installation påbörjas.

Nio krav på planering

Följande krav på planering finns i Installationsstandarden.

Utrymme för inkommande tjänster och fördelningar

Klicka på bilden för att se den större.

Måtten på utrymmen ska ta hänsyn till hur mycket plats som behövs för fastighetsnätets komponenter och tillhörande utrustning kompletterat med tänkta framtida utökningar. Utrymmen ska där det behövs tillhandahålla tillräcklig ventilation eller kyla samt strömförsörjning. Utrymmet ska även medge plats för inkommande tjänster (kablar) och tjänsteleverantörers utrustning.

Utrymmenas säkerhetsnivå och tillträde ska anpassas till lokalernas skyddsnivå. För att minska uppvärmning och öka säkerheten bör utrymmena inte ha fönster som vetter mot utsida.

Där det finns risk att vatten tränger in ska det finnas möjlighet att leda ut vattnet från utrymmet och där golvbrunnar används ska dessa vara försedda med anordning som blockerar inflöde vid eventuell översvämning.

Utrymmen som är avsedda att innehålla metalliska kablar ska placeras på avstånd från exempelvis krafttransformatorer, motorer och generatorer, röntgenutrustning, radio- och radarsändare och utrustning för induktionsvärmning.

Dimensionering och placering av skåp och stativ

Skåp och stativ ska placeras så att de medger senare provning, reparation, utökning eller förlängning och installation fastighetsnätet. Det måste således finnas utrymme för att kunna utföra dessa tjänster med 1,2 meter på alla sidor där åtkomst krävs.

Skåp och stativ ska inte installeras i toalettutrymmen och kök eller i nödutrymningsvägar där de skulle utgöra hinder. Placera inte heller skåp och stativ i utrymmen som riskerar att översvämmas.

Skåp och stativ ska ge tillräckligt fysiskt skydd och miljöskydd för installerat fastighetsnät och utrustning. Där det behövs ska klimatkontroll anordnas i utrymme och/eller i skåp och stativ. En bedömning bör även göras beträffande golvets bärighet så det tål den koncentrerade belastningen.

Förutsättning ska finnas för att hantera horisontella och vertikala kopplingskablage i skåp eller stativ som är fullt kopplat. Därför ska rangerprodukter dimensioneras därefter.

Val av kabelvägar

Kabelvägar är där väg finns för att förlägga kablar. Ett kabelvägssystem kan vara en yta som är markerad som kabelväg exempelvis under ett uppbyggt golv. Kabelvägar ska väljas med hänsyn till avstånd, omgivningstemperatur, utrymme samt avstånd till annan installation som kan störa och påverka kabelnätet.

Kopparbaserade förbindelser i spridningsnätet har i stort sett alltid varit specificerade till maximalt 90 meter plus sammanlagt tio meter anslutnings- och korskopplingskablage. Men det finns flera orsaker till att den maximala längden i det kopparbaserade spridningsnätet måste reduceras.

Reducering av de 90 meterna krävs normalt om förbindelsen ska möta fjärrmatningsklass RP3. Detta beror på att fjärrmatning av högre effekter ger värmeutveckling i kabeln vilket i sin tur ökar dämpningen i kabeln. Hur mycket värmen och därmed dämpningen i kabeln ökar är beroende av följande:

  • Vald kabeltyp
  • Vald installationsmetod
  • Antal kablar i buntarna
  • Hur kabelbuntarna är utformade
  • Omgivningstemperatur
Kabelförläggningssystem

Klicka på bilden för att se den större.

Ett kabelförläggningssystem kan utgöras av kabelstegar, rännor eller kanaler med mera. Tänk på att dimensionera dem även med tanke på framtida utbyggnad.

Valet av kabelförläggningssystem påverkar i hög grad separationsavståndet mellan elkablar och fastighetsnätets kommunikationskablar men valet påverkar även dämpningsökningen för fjärrmatning (RP, Remote Power). Observera att det är ett krav på att installatören ska säkerställa att kabelförläggningssystemen och dess infästningar klarar att bära den sammanlagda vikten.

Kabelförläggningssystemet ska även vara utformat så det säkerställer att minst tillåtna började på kablar inte understigs.

Vanligt förekommande kabelförläggningssystem:

  • Trådstege
  • Kabelstege
  • Ränna i metall
  • Fönsterbänkskanalisation i plast eller metall
  • Matarkanal i plast eller metall
  • Rör eller slang i plast eller metall
  • Uppbyggda golv
Avskiljning för att minska risk för elektromagnetisk störning

Enligt standarden ska fastighetsnät placeras på avstånd alternativt avskiljas från störkällor. Vilket avstånd nätet ska separeras med anges i standarden och är beroende av förläggningssätt, kabeltyp samt antal elektriska kretsar. I standarden 50174-1 finns tabeller för att fastställa hur stort separationsavstånd som krävs.

Separation utifrån fjärrmatning och beräkning av ledningslängder

Att beräkna maximal längd för förbindelser i spridningsnätet är en utmaning. Dessutom ska alla beräkningsunderlag för RP dokumenteras. Alla fördelningar ska märkas upp med aktuell RP-klass RP1, RP2 eller RP3. Detta gäller även om man inte avser nyttja fjärrmatning initialt. Formel för beräkning återfinns i Handbok 459 eller i SS-EN 50174-2. Reducering av de 90 meterna krävs normalt om förbindelsen ska möta fjärrmatningsklass RP3. På samma sätt krävs begränsade bunt storlekar och separation mellan buntarna. Detta beror på att fjärrmatning av högre effekter ger värmeutveckling i kabeln, vilket i sin tur ökar dämpningen i kabeln.

Hur mycket värmen och därmed dämpningen i kabeln ökar är beroende av följande:

  • Vald kabeltyp
  • Vald installationsmetod
  • Antal kablar i buntarna
  • Hur kabelbuntarna är utformade
  • Omgivningstemperatur

Mer information

Det finns en bra beräkningshjälp att tillgå på Installatörsföretagens hemsida. Se här Beräkna kabellängd

Val av nätkomponenter och produkter

Klicka på bilden för att se den större

Spridningsnätet bör planeras noga och med omtanke. Flera av varandra oberoende faktorer behöver vägas in.

Försök uppskatta vilken prestandanivå som behövs för dagens och morgondagens behov. Väg in nya möjligheter att leverera fjärrmatning upp till 100W. Beakta risken för överhörning mellan kablar ”Alien Crosstalk” samt se till att så långt som möjligt eliminera risken för störningar från elkablar. Samtliga faktorer påverkas mycket av vilken typ av kabel och vilka typer av kanalisationer som väljs.

Inte nog med att vi behöver fastställa vilken prestanda vi önskar och därmed välja kategori och klass för vår installation, vi behöver dessutom välja om vi ska använda oss av helt oskärmade kablar och oskärmade kontakter alternativt oskärmade kablar med omkringliggande skärm eller par-skärmade kablar tillsammans med skärmade kontakter.

Kompabilitet mellan de ingående komponenterna måste också fastställas. Detta är speciellt viktigt om olika fabrikat blandas till exempel vid utbyggnad av befintlig anläggning där det redan finns nät installerat.

Placering av uttag

Den relevanta standarden för fastighetsnät säger för kontor att minst två uttag ska finnas per arbetsplats, varav det första ska vara en 4-pars balanserad förbindelse. Förbindelserna kan innefatta en vidareföringspunkt som får förse upp till tolv anslutningar. Kommunikationsuttag placeras på en höjd som är anpassad till uttagens användning och funktion. Kommunikationsuttag kan i bostäder utföras med telejack, antennuttag och/eller kommunikationsuttag som vanligtvis utgörs av modularkontakt 8P8C (kallad RJ-45).

Europastandarden SS-EN 50173-4 anger att ett kommunikationsuttag samt ett RF-uttag, som kan vara ytterligare ett kommunikationsuttag ska monteras för varje rum upp till 10m2 och därefter en ytterligare uppsättning uttag för varje påbörjat 10-tal m2 utöver detta om inget annat överenskommits. Se dock till att förbereda för framtida behov, med applikationer som Internet-of-Things och nya möjligheter att strömförsörja enheter.

Installatören bör även bedöma om det ska finnas kommunikationsuttag för andra ändamål, som för mätaravläsning, accesspunkter, informationstavlor. Andra fastighetsfunktioner så som kameror, styrningar och fastighetsautonation måste även beaktas.

Kommunikationsuttag kan även användas för larmöverföring, till exempel inbrottslarm och trygghetslarm. Nya applikationsstandarder möjliggör även uppkoppling och strömförsörjning av exempelvis LED-belysning.

Planering av materielleveranser, tillgänglighet samt resurser

Materielleveranser, förvaring av materiel under installationen måste planeras så utrymme för detta finns. Nycklar och kort för tillträde till lokalerna måste säkerställas och kvitteras samt personal och verktyg måste allokeras för att installationen ska kunna ske enligt tidplan. En gränsdragningslista bör även upprättas om installationen innefattar andra entreprenörer så man säkerställer vem som har ansvar för vad. Till exempel vem återställer under tak, vem städar, utför brandtätningar med mera.

I produkten IN dokumentmallar finns en lämplig mall för gränsdragningslista.